Hotet från högerextremister

Skriftlig fråga 2016/17:677 av Jamal El-Haj (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-18
Överlämnad
2017-01-19
Anmäld
2017-01-20
Svarsdatum
2017-01-25
Sista svarsdatum
2017-01-25
Besvarad
2017-01-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Högerextremismen är ett om än inte underskattat så ändå mindre uppmärksammat hot än hotet från våldsbejakande islamister. Högerextremismen och vitmaktrörelser i Sverige har en lång lista av våldsdåd bakom sig som lite skyms av att flera förövare klassats som ensamma galningar. De två mest kända högerterroristerna är Johan Ausonius, kallad Lasermannen, i Stockholm 1991–1992 och Peter Mangs i Malmö 2009–2010. Det tog också tid för polisen att förstå att det handlade om en rasistisk mördare som slumpmässigt sökte sina offer bland de malmöiter som var invandrare eller hade invandrarbakgrund.

Natten mellan den 8 och den 9 mars 2014 skedde det uppmärksammade knivdådet mot Showan Shattak samt ytterligare fem personer på Kristianstadsgatan i stadsdelen Möllevången i Malmö. Efter demonstrationer i anslutning till kvinnodagen attackerades Showan Shattak tillsammans med fem andra personer av vad som senare visade sig vara ett gäng högerextremister där en var nazisten Andreas Karlsson, som först i november 2015 kunde gripas i Ukraina.

I Malmö och Skåne har vi också haft ett flertal brandattentat mot flyktingförläggningar och moskéer, sannolikt utförda av högerextrema sympatisörer.

Det som skrämmer mig är möjligheten av att de fall av skjutningar nyligen i Malmö som beskrivs som oförklarliga eller som utförda av misstag eller utifrån förväxling av person, eftersom de dödade inte haft några som helst kriminella kopplingar, kan vara dåd utförda av högerextrema. Tyvärr framställs oroligheter och skjutningar i våra invandrarrika områden oftast som att invandrare bråkar (underförstått med varandra och med blåljuspersonal) eller som verk av kriminella grupper (underförstått: det är bara invandrargäng som skjuter på varandra).

De som har invandrat till Sverige och alla som är födda i Sverige, oavsett hudfärg eller religion, har rätt att känna sig trygga och ska veta att brott och våld bekämpas lika intensivt oavsett vem man är och var man bor. Oron i vissa bostadsområden och stadsdelar får inte behandlas enbart som att de är ett bekymmer för omgivningen och för staden som helhet. Problemet är faktiskt störst för alla vanliga människor som bor i dessa områden och som precis som alla andra går till jobb, förskola eller skola och som behöver lugn och ro på nätterna.

Min förhoppning är att polisen säkerställer att inte rasistiska motiv gömmer sig bakom en del av de skjutningar och mord som skett. Att vi inte har någon högerextrem grupp eller ny rasistisk galning lös i Malmö.

Min fråga till statsrådet Anders Ygeman är:

 

Genom vilka åtgärder vill statsrådet skärpa övervakning och kontroll av högerextremismen samt säkerställa att de senaste ouppklarade skjutningarna i Malmö inte har en rasistisk bakgrund?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:677 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2016/17:677 av Jamal El-Haj (S) Hotet från högerextremister

Jamal El-Haj har frågat hur jag vill skärpa övervakning och kontroll av högerextremismen samt säkerställa att de senaste ouppklarade skjutningarna i Malmö inte har en rasistisk bakgrund.

Den högerextrema rörelsens ideologi är rasistisk och nationalistisk. Det är en idévärld som står i direkt kontrast mot alla människors lika värde.

Regeringen tar arbetet mot rasism och våldsbejakande extremism på stort allvar. Sverige är ett land som ska hålla ihop. I november förra året antog regeringen en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Planen pekar ut fem strategiska områden varav ett är ett mer aktivt rättsväsende.

När extremistiska tankar övergår i brottsliga handlingar är det Polismyndighetens och Säkerhetspolisens uppdrag att förebygga, förhindra och utreda dessa brott, oavsett vilken ideologi som ligger bakom.

På uppdrag av regeringen har Polismyndigheten utvecklat sitt arbete mot hatbrott. En målsättning för Polismyndigheten är att uppklaring och lagföring ska öka och att medarbetarna ska få en större kunskap om och förståelse för hatbrottsproblematiken. Detta för att de ska ha rätt verktyg och kunskap för att kunna identifiera hatbrottsmotiv i brottsutredningar. Enligt uppdrag i regleringsbrevet ska Polismyndigheten senast den 1 mars 2017 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa hatbrott.

Regeringen har också kraftfullt förstärkt arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den nationella samordnaren har sedan 2014 arbetat för att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i hela landet.

Regeringen följer utvecklingen på området noga.

Stockholm den 25 januari 2017

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.