Socialtjänsten

Skriftlig fråga 2016/17:687 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-19
Överlämnad
2017-01-20
Anmäld
2017-01-24
Svarsdatum
2017-02-01
Sista svarsdatum
2017-02-01
Besvarad
2017-02-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Det råder stor brist på socionomer i landet. Enligt en undersökning gjord av tidningen Dagens Samhälle har minst 1 440 socialsekreterare sagt upp sig från sina jobb under 2016. I kommunerna läggs tunga arbetsuppgifter på nyutexaminerade socionomer, vilket leder till sjukskrivningar och hög personalomsättning. Känsliga ärenden, exempelvis barnavårdsutredningar, kräver kontinuitet och hög professionalism, vilket är svårt att tillgodose om det saknas erfarna socialsekreterare. Krisen inom socialtjänsten betalas av de mest skyddsvärda i samhället – våra barn.

Men anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra en god kvalitet i socialtjänstens insatser för barn och ungdomar? 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:687 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr 2017/00393/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:687 av Boriana Åberg (M) Socialtjänsten

Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra en god kvalitet i Socialtjänstens insatser för barn och ungdomar.

Socialtjänsten har en viktig roll i att vara det yttersta skyddsnätet i samhället. Situationen för kommunernas socialtjänst, och då särskilt den sociala barn- och ungdomsvården, har varit ansträngd under flera år. Nya rapporter från den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården är försiktigt positiva. För regeringen är det angeläget att vända utvecklingen så att arbetsförhållandena inom socialtjänsten förbättras.

Boriana Åberg beskriver att det råder stor brist på socionomer i landet och att i kommunerna läggs det tunga arbetsuppgifter på ny- utexaminerade socionomer, vilket bland annat leder till sjukskrivningar och hög personalomsättning. Att kommunerna har svårt att behålla och rekrytera socialsekreterare är inte samma sak som att det saknas socionomer. Det finns gott om socionomer, men de väljer inte i tillräckligt stor omfattning att arbeta som socialsekreterare. En viktig del av kommunernas arbetsgivar- och verksamhetsansvar är att skapa goda förutsättningar för verksamheten att utföra sitt uppdrag med god kvalitet. Regeringen och kommunerna måste tillsammans agera för att göra socialtjänsten till en attraktiv arbetsplats.

Därför genomför regeringen en direkt riktad förstärkning genom en miljardsatsning under fyra år på den sociala barn- och ungdomsvården. Medlen skapar förutsättningar för personalförstärkning, kompetenshöjning och ökad kvalitet.

Stommen i satsningen utgörs av att regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 210 miljoner kronor årligen under perioden

2016–2019 för stärkt bemanning. Eftersom majoriteten av personalen inom socialtjänsten är kvinnor är satsningarna också viktiga ur jämställdhetssynpunkt. Myndigheten har också på regeringens uppdrag tagit fram ett stöd vid yrkesintroduktion och genomför vidareutbildningar till socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården samt arbetsledare och chefer inom individ- och familjeomsorgen.

I regeringens forskningsproposition konstateras att det behövs forskning för att förbättra kunskapsläget inom socialtjänsten. Därför har regeringen inom ramen för forskningssatsningen bl.a. avsatt medel till forskarskolor som ska bidra till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom socialtjänsten. Detta skapar möjlighet att samtidigt stimulera socialtjänstens kunskapsutveckling och öka professionens och områdets attraktivitet.

Sammantaget bidrar ovan beskrivna satsningar till att säkra och utveckla kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Stockholm den

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.