Bostadsortens betydelse för väntetiden för cancerbehandling
Skriftlig fråga 2016/17:753 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-27
- Överlämnad
- 2017-01-30
- Anmäld
- 2017-01-31
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
- Besvarad
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Hälso- och sjukvården i Sverige har bland Europas allra längsta väntetider. En helt ny delrapport för 2017 från Cancerfonden avseende lungcancervården har nu presenterats. Den förstärker bilden av en utveckling med växande vårdköer och växande regionala skillnader mellan landsting/regioner avseende väntetider i lungcancervården och andra faktorer som påverkar patienternas säkerhet och överlevnadschanser.
Enligt Cancerfondens rapport, och enligt många andra initierade, är en av de allra tydligaste bristerna i lungcancervården de alltför långa ledtiderna och därmed väntetiderna, som inte bara är psykiskt påfrestande för patienter och anhöriga utan kan ha en helt avgörande betydelse för möjligheterna att överleva en lungcancerdiagnos.
I de nationella riktlinjerna finns rekommendationen att väntetiden mellan remissankomst och beslut om behandling ska vara högst 28 dagar för merparten av patienterna. Så ser inte verkligheten ut alls. Fakta visar att väntetiden i själva verket vanligen är mer än dubbelt så lång och att de regionala skillnaderna därtill är mycket stora. Väntetiden är mer än dubbelt så lång i Västmanland som i Dalarna. Detta är oacceptabelt.
Cancerfondens delrapport om lungcancervårdens resultat borde sända en kraftfull signal till regering och ansvarigt statsråd. Det är inte rimligt att statsrådet väljer att passivt titta på medan vårdköerna växer kraftigt och att därtill försöka skylla problem på någon annan.
Det krävs nationellt politiskt ledarskap. Tyvärr är regeringens propositionslista gällande väntetider i vården och lungcancervården fortfarande tom. Det duger inte.
De långa väntetiderna inom lungcancervården kan vara av livsavgörande betydelse. Konkret handling behövs därför omedelbart.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilken analys gör statsrådet av de långa väntetiderna inom lungcancervården, och vilka nya, konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända utvecklingen i fråga om de stora regionala skillnaderna så att bostadsort inte blir avgörande när det gäller väntetider för cancerbehandling?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:753 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/00588/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:753 av Cecilia Widegren (M) Bostadsortens betydelse för väntetiden för cancerbehandling
Cecilia Widegren har frågat mig vilken analys jag gör av de långa väntetiderna inom lungcancervården, och vilka nya, konkreta åtgärder jag avser vidta för att vända utvecklingen i fråga om de stora skillnaderna så att bostadsort inte blir avgörande för väntetider för cancerbehandling.
De senaste årens uppföljningar av cancervårdens tillgänglighet har visat på att väntetiderna är långa och att de regionala skillnaderna är stora.
Under de senaste åren har flera insatser initierats inom ramen för den nationella cancerstrategin, bland annat med syfte att få en mer jämlik vård både inom och mellan landsting. Inrättandet av sex regionala cancercentrum och framtagandet av nationella vårdprogram är exempel på insatser. Genom dessa och andra insatser har cancervården vidareutvecklats och stärkts under de senaste åren vilket visas bland annat i Öppna Jämförelser.
Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor per år sedan 2015 och planerar att göra så till och med 2018. Målet med satsningen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade cancercentrumen.
Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är det nationella systemet med standardiserade vårdförlopp. De första analyserna både av väntetiderna inom lungcancervården och av skillnader i väntetider över landet är att satsningen på standardiserade vårdförlopp kommer att ha en positiv inverkan på båda delarna. Trots den korta tid som satsningen pågått finns tidiga data som visar på att väntetiderna kortats.
Bland de standardiserade vårdförlopp som infördes 2015-2016 finns lungcancer och antalet diagnoser som inkluderats i satsningen har ökat sedan starten. Samtliga landsting arbetar med att införa detta system och vi kan redan se goda exempel från flera landsting på hur väntetiderna har kortats. Detta har medfört kortare väntetider för specifika diagnoser inom landsting men även minskat skillnaderna inom landet. Sammantaget bidrar detta till en mer jämlik cancervård i landet.
Liksom för annan hälso- och sjukvård är kompetensförsörjningen en avgörande faktor för tillgängligheten i cancervården. Bristen på personal och ineffektivt utnyttjande av medarbetares tid leder till att vårdens kapacitet minskar. Det i sin tur gör att tillgängligheten försämras.
Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder under mandatperioden för att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Till exempel ersatte regeringen kömiljarden med en professionsmiljard som fokuserar på dessa utmaningar. Regeringen har också bland annat byggt ut utbildningsplatserna på utbildningarna för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor, samt stärkt Socialstyrelsens resurser för validering av utländska sjukvårdsutbildningar. Genom att stärka kompetensförsörjningen ökar vårdens kapacitet, och därigenom kan också tillgängligheten förbättras.
Stockholm den 8 februari 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.