Bosättningar och Jerusalem

Skriftlig fråga 2016/17:756 av Jamal El-Haj (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-31
Överlämnad
2017-01-31
Anmäld
2017-02-01
Svarsdatum
2017-02-08
Sista svarsdatum
2017-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Israeliska bosättningar avser samhällen och jordbruksenheter på mark som är ockuperad av staten Israel och befolkad av judar. De strider mot fjärde Genèvekonventionen, som förbjuder en ockupationsmakt att förflytta det egna landets befolkning till ockuperat territorium. På Västbanken, förutom östra Jerusalem, fanns det ca 430 000 bosättare i 140 olagliga bosättningar vilka omfattar stora delar av Västbanken.

I östra Jerusalem finns över 200 000 bosättare. Israels regeringar har sedan man annekterade östra Jerusalem 1967 försökt skapa demografiska och geografiska förutsättningar som ska hindra framtida försök att utmana Israels suveränitet över staden. Omkring 58 procent av Jerusalems invånare lever på mark som annekterades 1967 (45 procent av dem är judar och 55 procent palestinier). Israelerna har försökt öka antalet judar och minska antalet palestinier. Olika metoder har använts för att uppnå detta mål: att isolera östra Jerusalem från Västbanken, att diskriminera vid exploatering av mark och vid byggande och rivning av hus, att återkalla medborgarskap för palestinier som levt utomlands i sju år eller som inte kan bevisa att deras livscentrum finns i Jerusalem, att fördela budgeten orättvist mellan de östra och västra delarna med negativa effekter på infrastruktur och service i östra Jerusalem. Trots dessa åtgärder har den arabiska befolkningen mångdubblats sedan Israels övertagande av östra Jerusalem, och den arabiska befolkningen är fortfarande i majoritet.

Den 23 december 2016 fördömde FN:s säkerhetsråd den folkrättsstridiga bosättarpolitiken. Resolutionen godkändes till applåder med 14 röster för, och USA:s nedlagda röst. FN:s resolution fördömer de israeliska bosättningarna hårdare än någonsin tidigare. Enligt resolutionen är det förbjudet för Israel att bygga på ockuperad mark, och den slår fast att Israel genom sin bosättningspolitik flagrant bryter mot folkrätten. Israels politik har ingen laglig giltighet, och FN kräver att Israel upphör med allt byggande på ockuperad palestinsk mark och östra Jerusalem. Den israeliska bosättningspolitiken är ett stort hinder för alla fredssträvanden i området, eftersom den drivs av idén om att även de ockuperade områdena ska ingå i staten Israel som också ses som en judisk statsbildning. Vilken roll palestinier och muslimer ska ges i en sådan är oklar.

Israel gav nyligen klartecken för 566 nya bosättningar på Västbanken, och man väntar nu på att åtgärder kommer tas för att ta en av de största bosättningarna Maale Adumim i besittning.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vilka initiativ, exempelvis förslag på ekonomiska sanktioner, avser utrikesministern att ta i säkerhetsrådet för att få Israel att upphöra med bosättningarna på Västbanken och i östra Jerusalem?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:756 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:756 av Jamal El-Haj (S) Bosättningar och Jerusalem

Jamal El-Haj har frågat mig vilka initiativ, som exempelvis förslag på ekonomiska sanktioner, jag avser att ta i säkerhetsrådet för att få Israel att upphöra med bosättningarna på Västbanken, inklusive östra Jerusalem.

Regeringen fördömer återkommande Israels bosättningspolitik på Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Bosättningarna är en flagrant kränkning av folkrätten, strider mot FN:s säkerhetsrådsresolution 2334 som antogs 23 december 2016, och utgör ett allvarligt hinder mot tvåstatslösningen. Under svenskt ordförandeskap diskuterades frågan åter i säkerhetsrådet den 25 januari. EU och världssamfundet står enigt i sin syn på bosättningarna som olagliga. Den 1 februari fördömde regeringen israeliska tillkännagivanden om planer om över 6000 bosättningsbostäder på ockuperad mark, vilket strider mot den s.k. Kvartettens (FN, EU, USA och Ryssland) uttryckliga rekommendationer till parterna. Även EU har motsatt sig tillkännagivandena och har beklagat att Israel fortsatte med dessa, trots allt starkare internationella invändningar.

Regeringen har inga planer att föreslå ekonomiska sanktioner mot Israel och några sådana initiativ har inte aktualiserats i FN:s säkerhetsråd. Regeringen ställer sig bakom den tydliga differentiering säkerhets-resolution 2334 gör mellan Israel inom 1967 års gränser och ockuperat område, liksom EU:s gemensamma vägledning för ursprungsmärkning av bosättarprodukter. Regeringen anser att dialog och förhandling är den politiskt framkomliga vägen för att skapa bättre förutsättningar för en meningsfull fredsprocess. Min och regeringens politiska ambition är att arbeta för en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet. För att detta ska bli verklighet måste ockupationen och bosättningspolitiken upphöra.

Stockholm den 8 februari 2017

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.