Personalbrist i vården
Skriftlig fråga 2016/17:775 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-25
- Överlämnad
- 2017-02-01
- Anmäld
- 2017-02-02
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
- Besvarad
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Personalbrist i vården, brist på sjuksköterskor, akut personalbrist i de flesta kommuner, brist på vårdpersonal slår rekord i sommar, personalbrist leder till fler misstag, personalbrist slår ut vården – detta är några av de rubriker som beskriver läget.
Det är tråkigt att denna fråga ständigt är aktuell, att regeringen fortfarande inte tar sitt ansvar, att inget händer. Vården urlakas, personalbristen orsakar vårdskador och skapar stora brister i patientsäkerheten. Det är tydligt att personalbristen leder till en stark press på kvalitet, säkerhet och arbetsmiljö.
Enligt statsrådet Gabriel Wikström är det uppenbart att personalbristen måste lösas. Men ingenting händer. Under tiden fortsätter problemen på vårdgolvet. Det kommer dagliga rapporter om brist på narkossjuksköterskor, intensivvårdssjuksköterskor, undersköterskor, med mera. Men ingenting händer. Ingenting händer, Gabriel Wikström.
Det behövs mindre retorik och mer handlingskraft från regeringens sida. Regeringen kan inte längre blunda för det som är här och nu. Med den kommande befolkningstillväxten kan vi bara se en försämring av det rådande läget om inget görs nu. Patienterna har fått nog, personalen har fått nog. Förtroendet för vården urholkas. Det är alla medborgares rätt att få veta vad de har att förvänta sig av framtidens vård när det kommer till kvalitet och tillgänglighet. Det är också alla som arbetar inom vårdens rätt att få veta om de kommer att orka eller inte. Om det ens är värt att utbilda sig för att sedan gå på knäna. Det räcker nu.
När ska statsrådet reagera och framförallt agera, för att personalbristen i Sverige ska lösas?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att lösa personalbristen inom vården och i så fall när?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:775 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/00647/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:775 av Jenny Petersson (M) Personalbrist i vården
Jenny Petersson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att lösa personalbristen inom vården och i så fall när.
Det är en allvarlig situation vi ser i svensk vård, även om den ser olika ut i olika delar av landet. Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs och att ha en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för en fungerande vård som ges efter behov. Det är därför som jag som minister redan från början engagerat mig i kompetensförsörjningsfrågorna.
Det är dock arbetsgivarna, det vill säga landstingen, som ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och bemanning inom vården. Staten och regeringen kan bidra på ett övergripande plan för att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, bland annat som huvudman för universitet och högskolor samt genom ekonomiska stöd. Regeringen har tagit initiativ till en rad åtgärder som kan bidra till bättre kompetensförsörjning och jag går igenom några av initiativen nedan.
Regeringen avsätter en miljard kronor årligen, den så kallade professionsmiljarden, för att stärka och stimulera landstingens arbete med kompetensförsörjningsfrågor. Nytt för 2017 års överenskommelse är att 300 miljoner kronor årligen öronmärks för att ge fler sjuksköterskor möjlighet att specialistutbilda sig. Regeringen bereder också förslag från aktuella statliga utredningar, bland annat Effektiv vård (SOU 2016:2), som har potential att bidra till en långsiktigt förbättrad vård. Därutöver har regeringen gett ett flertal uppdrag till statliga myndigheter relaterat till kompetensförsörjningsfrågor.
Regeringen har också två år i rad höjt de generella statsbidragen för landstingen, sammantaget med miljardbelopp årligen. Detta innebär ökade resurser för exempelvis att hantera kompetensförsörjningsfrågor.
Regeringen satsar även på en utbyggnad av utbildningar inom bristyrken för att kunna möta arbetsmarknadens och vårdens behov vilket bl.a. innefattar sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Regeringen har också stärkt Socialstyrelsens resurser för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar för att de som kommer till Sverige med värdefull kompetens från vården i andra länder snabbare ska kunna börja arbeta och bidra i den svenska vården.
Min sammantagna bedömning utifrån vad som anförts ovan är att regeringen gör kraftfulla insatser som på olika sätt förbättrar kompetensförsörjningen i vården, men att det i slutändan är ett arbetsgivaransvar att säkerställa att det finns personal i tillräcklig utsträckning för att en god vård ska kunna ges. Frågor som rör lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor påverkar också situationen, och dessa är tydliga arbetsgivarfrågor. Arbetsgivaransvaret i landstingen måste ytterst tas av de förtroendevalda på denna politiska nivå.
Stockholm den 8 februari 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.