Taxeringen av tomträtter

Skriftlig fråga 2016/17:789 av Tuve Skånberg (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-01
Överlämnad
2017-02-02
Anmäld
2017-02-03
Svarsdatum
2017-02-08
Sista svarsdatum
2017-02-08
Besvarad
2017-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Tomträtt infördes för drygt 100 år sedan för att de som inte hade råd att köpa mark skulle kunna bygga hus. Den funktionen kvarstår inte i dag men fortfarande finns dock ca 40 000 småhus med tomträtt i landet.

Tomträtt har dock blivit ett otryggt boende. Markvärdeökningarna ger oförutsägbara och väldigt kraftiga avgäldsökningar vid ingången till en ny avgäldsperiod. För de boende i företrädelsevis småhus innebär nya avgäldspriser så pass stora prishöjningar att hushåll med små marginaler tvingas flytta. Möjligheterna att investera i hyresrätter försämras också då höjningen av tomträttsavgälderna gör lönsamhetskalkylen svårare.

Villaägarna har låtit SCB ta fram en prognos över taxeringsvärdeshöjningarna 2018, vilken visar på att tomträttshavarna kommer drabbas av de största höjningarna på tio år under detta år. Hushåll med svag ekonomi riskerar att drabbas mycket hårt.

Under alliansregeringen tillsattes en utredning som sedan kom att presentera ett antal förslag för att modernisera boendet i tomträtter (se SOU 2012:71 Tomträtts- och arrendeutredningen). Utredningens förslag till skyddsregel för bostäder, kombinerad med en spärregel, framstår som angeläget om man vill undvika digra konsekvenser för de boende.

En ytterligare problematik som inte särskilt uppmärksammats är att tomträtter och friköpta småhus kan få lika högt taxeringsvärde. Den ena husägaren kan betala en tomträttsavgäld på 30 000 kronor samtidigt som den andre inte behöver göra det. Värdeskillnaden fångas inte upp i taxeringsvärdet. I förlängningen beräknas tomträttshavarens avgäld och friköpspris på ett för högt marktaxeringsvärde.

Frågan om likalydande taxeringsvärden har fått större aktualitet över tid. Värdeskillnaderna mellan friköpta hus och tomträttsavgälder var tidigare marginella. I takt med att avgälderna ökat har dock värdeskillnaden blivit markant. Skatteverket bekräftade detta vid förra taxeringen 2015, när myndigheten rensade bort tomträttsköp där de kunde se en värdeskillnad på minst 10 procent. Effekten av den gallringen är att alla småhus får för högt taxeringsvärde. Med de taxeringsvärdeökningar som kan väntas 2018 accentueras problemet.

En lagändring i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen så att tomträttsinnehavare särskiljs från friköpta fastigheter skulle bana väg för en fastighetstaxering som motsvarar reella villkor.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Tänker ministern verka för att regeringen lämnar förslag om en lagändring så att tomträttshavare inte taxeras som övriga friköpta fastigheter?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:789 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2017/00457/S1

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:789 av Tuve Skånberg (KD) Taxeringen av tomträtter

Tuve Skånberg har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen lämnar förslag om en lagändring så att fastigheter som innehas med tomträtt inte taxeras på samma sätt som friköpta fastigheter.

Tuve Skånberg lyfter fram frågor om storleken på tomträttsavgälder och friköpspriser för fastigheter som innehas med tomträtt. Hur tomträttsavgälder och friköpspriser bestäms är inte en fråga för fastighetstaxeringen.

Ett taxeringsvärde ska motsvara 75 procent av en taxeringsenhets marknadsvärde. Med marknadsvärdet avses det pris som taxeringsenheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. Att ändra fastighetstaxeringen av fastigheter som innehas med tomträtt så att dessa värderas på ett annat sätt skulle innebära ett avsteg från denna grundläggande princip. Jag har inte för avsikt att verka för en sådan ändring.

Stockholm den 8 februari 2017

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.