Uppföljning av elevers frånvaro
Skriftlig fråga 2016/17:8 av Erik Bengtzboe (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-14
- Överlämnad
- 2016-09-15
- Anmäld
- 2016-09-16
- Svarsdatum
- 2016-09-21
- Sista svarsdatum
- 2016-09-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Svenska skolresultat har under decennier haft en negativ utveckling. Sedan andra hälften av 1900-talet har kunskapsfokus ersatts av tvivelaktiga inriktningar som eroderat skolans uppdrag.
Sveriges Television redovisade den 13 september en undersökning där det konstaterades att cirka hälften av alla kommuner saknade uppföljning av elevers närvaro. I OECD:s utvärderingar av svensk skola framkommer just frånvaro som ett utmärkande problem. Svenska elever är i avsevärt högre utsträckning än andra frånvarande i skolan. Skolk och sena ankomster är vardag och omöjliggör en välfungerande lärmiljö. Att då svenska kommuner, som är ansvariga huvudmän för skolan, saknar uppföljning av närvaron sänder inte bara en olycklig signal till elever, föräldrar och lärare utan underminerar självfallet även kommunernas möjligheter att ta sitt ansvar som huvudmän.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:
Hur tänker ministern och regeringen agera för att säkerställa att de kommunala huvudmännen tar sitt fulla ansvar som huvudmän över skolan och elevers närvaro?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:8 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/03858/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:8 av Erik Bengtzboe (M) Uppföljning av elevers frånvaro
Erik Bengtzboe har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att säkerställa att de kommunala huvudmännen tar sitt fulla ansvar som huvudmän över skolan och elevers närvaro.
Av den OECD-rapport som frågeställaren nämner framgår att elever i Sverige med svåra socioekonomiska förutsättningar uteblir från fler lektioner än i övriga OECD-länder. Skolinspektionen har nyligen genomfört en kartläggning av omfattande ogiltig frånvaro bland elever med skolplikt. Höstterminen 2015 fanns det nära 1 700 elever som rapporterats ha sammanhängande ogiltig frånvaro i en månad eller mer. Jämfört med 2009 har ingen ökning skett. Samma termin hade drygt 18 000 elever upprepad ogiltig ströfrånvaro. Enligt Skolinspektionen är tidig upptäckt och tidiga insatser vid ogiltig frånvaro en framgångsfaktor för att få tillbaka elever i undervisningen. Av Skolinspektionens granskningar framgår dock att det finns brister hos såväl huvudmän som rektorer i tolkningen och tillämpningen av skollagens bestämmelser om skolplikt och rätt till utbildning.
I sammanhanget finns skäl att nämna att huvudmän enligt skollagen (2010:800) redan i dag har ett långtgående ansvar för att se till att elever fullgör sin skolplikt. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Liknande bestämmelser finns för specialskolan och sameskolan. När det gäller elever i fristående skolor ska en enskild huvudman snarast lämna uppgift till hemkommunen när en skolpliktig elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag.
Enligt Statens skolverks allmänna råd bör huvudmannen ha rutiner för att se till att skolplikten fullgörs. Rektorn bör skapa rutiner för kontinuerlig frånvarorapportering som gör det möjligt att snarast uppmärksamma och ha en samlad bild av elevernas frånvaro och se till att orsakerna till frånvaron skyndsamt utreds (SKOLFS 2012:34). Om en huvudman inte fullgör sina skyldigheter får Skolinspektionen bl.a. förelägga huvudmannen att vidta åtgärder. Sammanfattningsvis har såväl kommuner som huvudmän och rektorer ett långtgående ansvar för att se till att elever fullgör sin skolgång.
Elevers frånvaro är ett stort problem och ett tecken på att arbetet med att förebygga och åtgärda frånvaro behöver förbättras. Om en huvudman inte tidigt uppmärksammar och utreder en elevs frånvaro ökar risken för att den blir långvarig eller regelbunden. För den enskilde eleven kan en sådan frånvaro leda till stora svårigheter. En ofullständig grundskoleutbildning eller motsvarande försvårar ett framtida aktivt deltagande i såväl fortsatta studier som yrkes- och samhällsliv. Lärande i sig och att gå ut skolan med goda resultat leder till minskad ohälsa samt minskad risk för utanförskap. Att klara skolan är också den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. Att öka skolnärvaron innebär således en stor vinst både för den enskilda eleven och för samhället.
Elever med problematisk frånvaro är en prioriterad grupp för regeringen och jag ser därför med oro på att det finns uppgifter om brister i hanteringen av elevers frånvaro. Av den anledningen beslutade regeringen
den 19 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i de obligatoriska skolformerna. Utredaren ska analysera orsakerna till frånvaron och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras. I detta uppdrag ingår bl.a. att analysera om orsakerna till frånvaron uppmärksammas och utreds på ett ändamålsenligt sätt. Utredaren ska vidare belysa hur lärare, rektorer och övrig skolpersonal hanterar elevers frånvaro och utreda hur kommuner och andra huvudmän fullgör sina skyldigheter när det gäller att bevaka att skolplikten efterlevs och att elever fullgör sin skolgång. Syftet är att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2016 (Dir. 2015:119).
Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med elever som har sådana svårigheter som kan leda till problematisk frånvaro. För att öka personaltätheten inom elevhälsan och öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan har regeringen därför beslutat förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.
Regeringen har således vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med elevers problematiska frånvaro.
Stockholm den 20 september 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.