Eliminering av hepatit C

Skriftlig fråga 2016/17:825 av Jenny Petersson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-10
Överlämnad
2017-02-13
Anmäld
2017-02-14
Svarsdatum
2017-02-22
Sista svarsdatum
2017-02-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Jag har i tidigare skriftliga frågor till folkhälso- och sjukvårdsministern Gabriel Wikström lyft vikten av eliminering av hepatit C och att behandling sätts in i ett tidigare skede än vad som sker i dag. 

I dag är ungefär 40 000 personer smittade med hepatit C i Sverige. Varje år diagnostiseras ytterligare 2 000 personer. År 2014 avled uppemot 180 svenskar i sviterna av sjukdomen. De flesta som har smittats med hepatit C har fått det genom en blodtransfusion före 1991 eller genom sprutmissbruk. Det förekommer också att personal inom polisen, kriminalvården, sjukvården och socialtjänsten smittas genom kontakt med hepatit C. 

Sedan några år tillbaka går hepatit C att bota. På åtta till tolv veckor kan en person bli frisk. Hepatit C klassas som en allmänfarlig sjukdom. Enligt smittskyddslagen ska en patient med en allmänfarlig sjukdom erbjudas den vård och behandling som behövs för att förebygga eller minska risken för smittspridning. Nyligen ändrade även Läkemedelsverket och Referensgruppen för antiviral terapi sina rekommendationer till att samtliga smittade bör behandlas. Trots detta erbjuds inte alla smittade behandling. Endast de allra sjukaste får ta del av behandlingen med statlig finansiering. 

Hepatit C är oerhört smittsamt. Eftersom sjukdomsförloppet kan vara mycket utdraget kan det ibland ta flera år innan patienten är tillräckligt sjuk för att få rätt till vård. Denna väntan är orimlig i dag när hepatit C går att bota; det är orimligt och kostsamt för individen och samhället. 

Dessutom är det orimligt att en sjuksköterska som dagligen försöker rädda människoliv och som smittas med hepatit C ska behöva vänta i åratal – ibland årtionden – för att få behandling. Det borde vara självklart att en person som smittats i sitt offentliga tjänsteutövande får behandling omgående efter att det uppdagats att personen i fråga har smittats med hepatit C. 

FN-organet WHO har en global eliminering av hepatit C som mål. I maj 2016 beslöt WHO:s World Health Assembly om en ny strategi som uppmanar regeringar världen över att arbeta fram nationella elimineringsstrategier för att bekämpa hepatit C. Strategin utgör ett praktiskt stöd till länder som vill eliminera viruset. Många länder har antagit en elimineringsstrategi, men Sverige har fortfarande inte gjort det. 

Sverige har möjlighet att bli det första landet i världen att eliminera hepatit C. Ett första steg är att staten garanterar samtliga inom offentlig sektor behandling om de skulle bli smittade i tjänsten.

Det är dags för regeringen och ansvarig minister att agera. Det är inte rimligt att patienter ska behöva vänta i åratal för att få behandling av hepatit C och att under denna väntan utveckla följdsjukdomar av hepatit C.  

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

Avser statsrådet och regeringen att arbeta fram en nationell elimineringstrategi för Sverige, och i så fall när? 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:825 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2017/00891/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:825 av Jenny Petersson (M) Eliminering av hepatit C

Jenny Petersson har frågat mig om jag och regeringen avser att arbeta fram en nationell elimineringsstrategi för Sverige.

Frågeställaren har tidigare ställt ett antal frågor om detta område och jag har i svaren på dem redovisat vilka åtgärder som regeringen har vidtagit i syfte att minska förekomsten av hepatit C. Dessa åtgärder är av stor betydelse både för preventionen och för att möjliggöra behandlingar mot denna allvarliga sjukdom. Staten har tagit ett stort ansvar för att med riktade åtgärder bekämpa förekomsten av sjukdomen och därigenom stödja arbetet för att uppnå de mål som ställs i WHO:s strategi om virala hepatiter som antogs i maj.

De nya medicinerna innebär att en tidigare kronisk sjukdom nu är möjlig att behandla så effektivt att man kan bli friskförklarad. 2196 patienter har behandlats under 2015 och för 2016 har 2442 patienter behandlats. Det har de senaste åren kommit nya läkemedel som innebär att det nu finns fler alternativ att behandla med. Även behandlingstiden har kunnat kortas i vissa fall. Detta kommer att få betydelse både för patienterna och för kostnadsutvecklingen för behandlingen.

Hepatit C är en av de utmaningar som landstingen har att hantera inom sitt ansvarsområde. Tillgången till de aktuella läkemedlen innebär en ny möjlighet att bemöta sjukdomen. Landstingen har tillskapat en modell för introduktion av nya läkemedel s.k. Nationellt ordnat införande. Syftet är att man ska åstadkomma en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av nya läkemedel, för alla patienter, i hela landet.

Till grund för hur respektive landsting ska genomföra införandet av ett nytt läkemedel tar det s.k. NT-Rådet (Nya Terapier) fram en rekommendation. I NT-rådets rekommendation för hepatit C beskrivs bl.a. hur avvägningen görs: ”Trots att tillståndets svårighetsgrad är stor, åtgärden har en mycket stor effekt och åtgärden bedöms som kostnadsbesparande för de svåraste tillstånden så riskerar behandling av alla patienter med kronisk hepatit C leda till undanträngningseffekter. Användningen skall därför begränsas i enlighet med TLV:s subventionsbeslut.”

Som ett led att stötta landstingen bidrar staten inom överenskommelsen om ersättning för läkemedelsförmånerna med 882 miljoner kr för hepatit C läkemedel för 2016. Detta motsvarar mer än 70 % av den beräknade kostnaden för dessa läkemedel.

Regeringen har utöver detta också tillskjutit medel till landstingen genom en stor höjning av de generella statsbidragen.

Jag har förtroende för den ordningen som landstingen har valt av introduktionen av nya läkemedel. Tillsammans med att nya läkemedel mot hepatit C nu kan tillhandahållas och de särskilda insatser som skett på statlig nivå, t.ex. som förändrade möjligheterna till att införa sprututbytesprogram, ska vi kunna minska antalet nysmittade samt behandla de som har smittats av hepatit C.

Jag avser att fortsatt följa detta område.

Stockholm den 22 februari 2017

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.