Unrwa-anställdas antisemitism och våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2016/17:864 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-02-15
- Överlämnad
- 2017-02-16
- Anmäld
- 2017-02-17
- Sista svarsdatum
- 2017-02-22
- Svarsdatum
- 2017-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Sverige ger under 2017 hela 370 miljoner kronor till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar (Unrwa) och är därmed en av huvudfinansiärerna till organisationen.
Den icke-statliga organisationen UN Watch har i en ny rapport, Poisoning Palestinian Children – A Report on UNRWA Teachers Incitement to Jihadist Terrorism and Antisemitism, avslöjat Unrwa-anställdas antisemitism och våldsbejakande extremism.
Rapporten kan läsas här: https://www.unwatch.org/wp-content/uploads/2009/12/Poisoning-Palestinian-Children-UNW-Report-on-UNRWA-Incitement-1.pdf, och en film om avslöjandet kan ses här: https://www.youtube.com/watch?v=JHy9olGcx_4
Sverige, som är en av huvudfinansiärerna till Unrwa, bär ett moraliskt ansvar för det som sker med skattebetalarnas pengar och med de palestinska barnen, som utsätts för våldsbejakande extremism i Unrwas flyktingläger och skolor.
I tidigare frågesvar kring Palestinas företrädares återkommande antisemitism och uttalanden för våldsbejakande extremism hänvisar utrikesministern ständigt till att "regeringen är tydlig i dialogen med företrädare för såväl Palestina som Israel om vikten att ta avstånd från våld och hatpropaganda och annat agerande som för parterna längre ifrån varandra".
Med tanke på detta avslöjande och Sveriges stora ekonomiska bidrag till Unrwa undrar jag vilka åtgärder utrikesministern tänker vidta, utöver att avge svar som det nyss nämnda, för att förhindra att svenska skattemedel går till att, som nu, finansiera hatindoktrinering i Unrwas skolor. Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder kommer utrikesministern att vidta med anledning av det anförda?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:864 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:864 av Björn Söder (SD) UNRWA-anställdas antisemitism och våldsbejakande extremism
Björn Söder har frågat utrikesministern vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av de uppgifter om påstådd antisemitism och våldsbejakande extremism bland anställda i FN-organet UNRWA som läggs fram i en rapport Söder hänvisar till.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
UNRWA är ett FN-organ, och som sådant faller det under samma granskningsbetingelser som andra FN-organ. Där ingår naturligtvis att i sin verksamhet främja respekt för mänskliga rättigheter, tolerans mot olikheter och fredlig konflikthantering, liksom att följa regelverket för personalens agerande. Självfallet är våldspropaganda inget som Sverige skulle acceptera från något FN-organ.
Rapporten hänvisar specifikt till vad ett mindre antal av UNRWA:s 30 000 anställda har skrivit på sociala medier. UNRWA har som svar på dessa och liknande anklagelser utrett frågan och inte funnit att anklagelserna reflekterar organisationen eller dess anställda som helhet. Icke desto mindre har man redan under 2016 inlett omfattande och obligatorisk kompetensutveckling – för alla anställda – om användandet av sociala medier för att ytterligare säkerställa att UNRWA:s opartiskhet inte kompromissas.
UNRWA undervisar särskilt i frågor om mänskliga rättigheter, tolerans och fredlig konflikthantering i sina skolor, där omkring 500 000 barn går. UNRWA:s opartiskhet, i synnerhet vad gäller skollitteratur och läroplaner, övervakas kontinuerligt av givarländerna. Regeringen har ingen anledning att ifrågasätta att UNRWA har rutiner för att hantera påstådda fall av våldsbejakande extremism, antisemitism eller liknande. Det är tvärtom regeringens erfarenhet att UNRWA i de fall problem uppstått – ifråga om skollitteratur – snabbt har tagit frågan på allvar. I sammanhanget bör påpekas att UNRWA i regel använder sig av skolböcker och läroplaner från de länder eller områden där flyktingarna befinner sig. Om inte detta görs riskerar skolbarnen att inte kunna gå vidare till högre utbildning.
Regeringen har därmed fullt förtroende för att UNRWA och dess personal kan utföra sitt viktiga mandat, och ser ingen grund för att ifrågasätta UNRWA:s opartiskhet.
Stockholm den 24 februari 2017
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.