Regelverket för Lärarlyftet II
Skriftlig fråga 2016/17:91 av Christer Nylander (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-11
- Överlämnad
- 2016-10-11
- Anmäld
- 2016-10-12
- Svarsdatum
- 2016-10-19
- Sista svarsdatum
- 2016-10-19
- Besvarad
- 2016-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Regeringens satsning på Lärarlyftet II innebär att lärare kan vidareutbilda sig samtidigt som de arbetar kvar som lärare.
När Lärarlyftet II nu ska genomföras har det visat sig att regelverket är alltför strikt för de lärare som rent praktiskt planerar att kombinera arbete och studier.
För den som arbetar som lärare och vill vidareutbilda sig till exempelvis speciallärare genom att arbeta halvtid eller mer än halvtid och studera på halvtid säger reglerna att man är tvungen att arbeta 50 procent i snitt över hela terminen för att få ersättning från Lärarlyftet II.
Om man har en högre tjänstgöringsgrad än 50 procent i början av studietiden måste det kompenseras genom att arbeta mindre än 50 procent i slutet av terminen. Det är begränsande för många lärare.
Personer som av ekonomiska, familjemässiga eller tjänstemässiga skäl inte har möjlighet att gå ned till 50 procent i arbetstid under en längre tid, kommer därför inte att kunna vidareutbilda sig.
Vi är överens om att det är viktigt att ge lärare möjlighet att vidareutbilda sig för att kunna göra karriär inom läraryrket, till exempel som speciallärare.
Med anledning av ovanstående är min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin:
Är utbildningsministern beredd att ändra regelverket för att underlätta för fler lärare att kunna genomföra Lärarlyftet II?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:91 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/04285/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Svar på fråga 2016/17:91 av Christer Nylander (L) Regelverket för Lärarlyftet II
Christer Nylander har frågat mig om jag är beredd att ändra regelverket för att underlätta för fler lärare att kunna genomföra Lärarlyftet II.
Jag håller med Christer Nylander om att det är viktigt att lärare ges möjlighet att vidareutbilda sig för att kunna göra karriär inom läraryrket, till exempel som speciallärare. Det är även av yttersta vikt att säkerställa att barn och elever som har behov av specialpedagogiskt stöd får tillgång till det.
Jag håller mot bakgrund av detta med Christer Nylander om att det är viktigt att förutsättningarna för att delta i vidareutbildning är så goda som möjligt. Förutsättningarna har därför successivt förbättrats genom att statsbidraget för fortbildning inom ramen för satsningen Lärarlyftet höjts till 1 000 kronor per högskolepoäng om utbildningen avser matematik eller speciallärarutbildning och till 1 500 kronor per högskolepoäng om utbildningen avser svenska som andraspråk. Nu senast har regeringen ytterligare förbättrat förutsättningarna för den som vidareutbildar sig till speciallärare eller specialpedagog eller deltar i fortbildning som ger kunskaper inom ämnet svenska som andraspråk eller behörighet att undervisa i ämnet eller i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning genom att införa statsbidrag som ger möjlighet att studera med 80 procent av lönen.
Det finns inga krav på att den som deltar i vidareutbildningen arbetar i någon viss omfattning (förordningen [2007:222] om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande, förordningen [2016:400] om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser och förordningen [2016:709] om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare). Det är dock möjligt för huvudmännen att utöver det regelverk som regeringen beslutat om ställa egna villkor. Det är naturligtvis angeläget att huvudmännen, när de ställer upp sina eventuella villkor, tar hänsyn till att Lärarlyftet ska vara en reell möjlighet för bl.a. anställda lärare med en behörighetsgivande examen att bli behöriga för all den undervisning de bedriver. Syftet är en likvärdig undervisning som leder till att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Jag kommer därför att följa detta och, om någon typ av återrapportering visar att lärares möjlighet att ta del av statligt reglerad vidareutbildning inte fungerar i praktiken, överväga att vidta åtgärder.
Jag vill i sammanhanget lyfta fram den pågående utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (dir. 2016:76) där en särskild utredare bl.a. ska se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession. När det gäller behörighetsgivande fortbildning ska utredaren ta ställning till vilken form som bäst lämpar sig för den och om den bör bli permanent. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2017.
Stockholm den 19 oktober 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.