Vård för kvinnor
Skriftlig fråga 2016/17:955 av Gunilla Nordgren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-01
- Överlämnad
- 2017-03-02
- Anmäld
- 2017-03-03
- Svarsdatum
- 2017-03-08
- Sista svarsdatum
- 2017-03-08
- Besvarad
- 2017-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Den senaste tiden har det förekommit en livlig debatt om vård som efterfrågas av kvinnor.
Debatten har bland annat gällt en nedläggning av förlossningsavdelningen i Sollefteå, men även en neddragning av antalet operationer av förlossningsskador inom Region Skåne.
I Sollefteå har redan en kvinna tvingats föda i en bil till följd av det långa avståndet till närmaste förlossningsavdelning. I Skåne kan nu kvinnor tvingas att vänta i upp till 40 månader för en operation till följd av en förlossningsskada, vilket medför ett onödigt långt lidande för dessa kvinnor.
Såväl Sollefteå som Region Skåne har rödgrönt styre.
Den nuvarande regeringen säger sig vara en feministisk regering, men vården är allt annat än feministisk.
Neddragningarna inom vården sker just inom områden som av naturliga skäl efterfrågas av kvinnor till 100 procent. Utvecklingen inom vården måste därmed betraktas som antifeministisk. En sådan utveckling är givetvis oacceptabel, och jag vill därför fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Är statsrådet och regeringen beredda att ta initiativ till att undersöka anledningarna till den beskrivna utvecklingen inom vården i Sverige och att vidta åtgärder för att förändra utvecklingen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:955 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/01388/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:955 Vård för kvinnor av Gunilla Nordgren (M)
Gunilla Nordgren har frågat mig om regeringen och jag är beredda att ta inititativ till att undersöka anledningarna till den beskrivna utvecklingen inom vården i Sverige och att vidta åtgärder för att förändra utvecklingen?
Hur enskilda landsting väljer att organisera och utföra förlossnings-vården är landstingens ansvar och utgör frågor som varken jag eller regeringen kan överpröva. Som sjukvårdsminister vill jag dock verka för att alla kvinnor ska få tillgång till en trygg och säker förlossningsvård.
Regeringen har prioriterat förlossningsvården, och under innevarande mandatperiod vidtagit en rad åtgärder inom ramen för de satsningar regeringen initierat. För att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa satsar regeringen efter budgetöverenskommelse med Vänsterpartiet 400 miljoner kronor 2017. Totalt under perioden 2015 – 2019 beräknar regeringen att avsätta nästan 2 miljarder kronor till satsningen. Regeringen aviserade vidare i budgetpropositionen för 2016 en riktad primärvårdssatsning om 130 miljoner kronor per år 2016–2019 med fokus på kvinnors hälsa, totalt drygt en halv miljard kronor under perioden. Inom ramen för satsningarna har regeringen och SKL genom överenskommelser beslutat att genomföra flera insatser som prioriterar och stärker förlossningsvården och kvinnors hälsa. Regeringen har dessutom genomfört en historiskt stor utökning av de generella statsbidragen, vilken bidrar till att förbättra förutsättningarna också för förlossningsvården.
En viktig del i satsningen på förlossningsvården är att ge uppdrag till våra myndigheter att ta fram underlag till regeringen om områdets styrkor och utmaningar. Syftet är dels att ge regeringen beredningsunderlag för ytterligare åtgärder, dels att utgöra informationskällor för vården. Några rapporter har kommit in till regeringen och under satsningen kommer årligen flera rapporter att lämnas.
Socialstyrelsens rapport Säker vård (Öppna jämförelser) 2016 som kom nyligen visade att flera viktiga indikatorer i förlossningsvården försämrats. Vi vet sedan tidigare att förlossningsvården har utmaningar, vilket är ett skäl till att satsningen tillkommit. Uppgifterna från Socialstyrelsen är viktiga att ta till sig såväl i landstingens som regeringens kommande arbete.
En stor utmaning för förlossningsvården är kompetensförsörjningen. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgänglig-heten. Regeringen har därför, utöver den särskilda satsningen på förlossningsvården, avsatt medel under 2016 för 250 nybörjarplatser på barnmorskeutbildningen samt infört en särskild professionsmiljard som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning.
Flera av de insatser regeringen gör inom satsningen syftar till att öka kunskaperna inom förlossningsvården och eftervården, i avsikt att höja patientsäkerheten för kvinnor som föder barn. Några exempel är regeringens uppdrag till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) om förlossningsskador och Socialstyrelsens uppdrag att göra analyser och kunskapsöversyner på ett flertal områden som rör förlossningsvården och annan vård till kvinnor i syfte att få in underlag för fortsatta insatser.
Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har även fått i uppdrag att analysera och följa upp satsningen som helhet. Myndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2020. En delrapport som myndigheten ska lämna den 1 mars 2019 handlar om att identifiera framgångsfaktorer. Den och övriga rapporter från myndigheten kommer att bli värdefulla källor till information för regeringen och övriga aktörer på området, både om insatsernas effekter och hur vi kan arbeta vidare för att förbättra området.
Vidare har jag nyligen bjudit in ett flertal landsting, från alla sjukvårdsregioner, till ett möte om förlossningsvården för att förhöra mig om hur de arbetar med att säkra kvaliteten i förlossningsvården och möta den oro som finns hos blivande föräldrar. Bland de inbjudna landstingen finns de frågställaren nämner.
Jag anser att regeringen genom dessa insatser vidtagit viktiga åtgärder för att möta de utmaningar som finns inom förlossningsvården idag och jag
kommer att följa satsningen och utvecklingen av området noga under
kommande år.
Stockholm den 8 mars 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.