Personalbrist inom mammografin
Skriftlig fråga 2016/17:96 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-12
- Överlämnad
- 2016-10-13
- Anmäld
- 2016-10-14
- Svarsdatum
- 2016-10-19
- Sista svarsdatum
- 2016-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
En aktuell undersökning från Cancerfonden visar att över åtta av tio mammografienheter lider av personalbrist. Detta leder bland annat till längre väntetider och därmed försämrad behandling i de fall det krävs. Det får därtill till följd att kvinnor kallas till mammografiundersökning med längre tidsintervall mellan varje besök. Lika allvarligt är det att kvinnor som själva upptäcker förändringar i form av knölar i sina bröst får vänta allt längre tid på att få genomföra en mammografiundersökning.
Cancerfondens undersökning visar konkret att nära hälften av de bröstradiologer som behövs för att kunna genomföra den mammografi som utlovats kommer att saknas om fem år. I dag finns det totalt 97 verksamma bröstradiologer inom svensk hälso- och sjukvård. Genom omfattande pensionsavgångar de kommande åren behövs ungefär 60 tillkommande inom några år. I dag är det sammanlagt i hela Sverige 13 personer som håller på att utbildas till bröstradiologer.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström (S):
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta omedelbart för att minska de långa väntetiderna inom mammografin?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:96 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/06395/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:96 av Cecilia Widegren (M) Personalbrist inom mammografin
Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska de långa väntetiderna inom mammografin.
Hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs är dess medarbetare. En av de största utmaningarna i vården, både på kort och lång sikt, är dock kompetensförsörjningen. Bristen på personal och ineffektivt utnyttjande av medarbetares tid leder till att vårdens kapacitet minskar. Det i sin tur gör att tillgängligheten försämras.
Landstingen är ansvariga för organiseringen av hälso- och sjukvården och således även att hantera bemanningen inom t.ex. mammografin. Regeringen anser att det är viktigt att stödja och underlätta landstingens arbete och flera av våra satsningar syftar till detta. Genom den så kallade professionsmiljarden har vi skapat förutsättningar för landstingen att lägga kraft och fokus på kompetensförsörjningen. Målet med professionsmiljarden är att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård genom att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av sin kompetensförsörjning.
Regeringen har dessutom tecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Målet med överenskommelsen är att främja sjukvårdshuvudmännens förutsättningar att förbättra förlossningsvården och att stärka insatserna för kvinnors hälsa samt att särskilt stärka primärvårdens insatser som rör kvinnors hälsa i utsatta områden. Insatserna syftar bl.a. till att förbättra bemanningssituationen. Under 2016 fördelas 500 miljoner kronor till landstingen som stimulansbidrag för att genomföra insatser som stärker områdena. Satsningen på kvinnors hälsa är en satsning både för att uppnå jämlik hälsa och för ett mer jämställt samhälle.
När det gäller cancervården avsätter regeringen 500 miljoner kronor per år 2015–2018 för att korta väntetiderna, minska de regionala skillnaderna och få nöjdare patienter. Inom ramen för denna satsning avser regeringen teckna årliga överenskommelser med SKL.
Utöver dessa satsningar tillför regeringen dessutom en extra miljard kronor 2016 till landstingen. Från och med 2017 planerar regeringen att föreslå 500 miljoner kronor per år. Dessa resurser stärker landstingens möjligheter att möta utmaningar som exempelvis kompetensförsörjning och att göra vården mer tillgänglig och jämlik. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar har regeringen även aviserat att landstingen genom höjda statsbidrag tillförs drygt två miljarder per år.
År 2015 inleddes en utbyggnad av både sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Utökningen av nybörjarplatserna görs under perioden 2015-2017 och satsningen är fullt utbyggd 2020. Lärosätena styr själva över vilka inriktningar som ska byggas ut. Utgångspunkten för deras dimensionering är studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Dessutom pågår en sedan tidigare beslutad succesiv utbyggnad av läkarutbildningen under perioden 2012-2019.
Avslutningsvis vill jag lyfta vikten av samverkan mellan berörda aktörer för att vi ska kunna lösa kompetensförsörjningsfrågan i vården. Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet har därför fått i uppdrag att tillsammans analysera och föreslå hur samverkansarenor på nationell och regional nivå mellan aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården kan utvecklas långsiktigt. Myndigheterna ska så snart som möjligt starta upp en dialog mellan berörda aktörer om samverkan inom kompetensförsörjningsområdet med bäring på verksamheter i hälso- och sjukvården, utbildning och arbetsmarknad.
Stockholm den 19 oktober 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.