Tjänstemannastatus på räddningstjänstpersonal
Skriftlig fråga 2017/18:1025 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-14
- Överlämnad
- 2018-03-14
- Anmäld
- 2018-03-15
- Svarsdatum
- 2018-03-21
- Sista svarsdatum
- 2018-03-21
- Besvarad
- 2018-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Rapporteringen om våld och hot mot tjänstemän ökar tyvärr. Poliser utsätts för stenkastning, glåpord, hot och ibland våld när de är på plats för att upprätthålla svensk lag eller skydda människor. Även vår räddningstjänstpersonal gör, liksom polisen, ett mycket förtjänstfullt arbete med att hjälpa till vid olyckor, kriser och bränder.
En viktig skillnad finns dock mellan de två yrkesgrupperna. Medan poliser är skyddade av lagstiftningen våld eller hot mot tjänsteman så innehar räddningstjänstpersonal inte samma skydd då de inte är att anses som tjänstemän enligt lagens mening.
En förändring av detta bör enligt min mening ske. Räddningstjänstpersonal behöver ges tjänstemannastatus och därmed åtnjuta samma skydd och rättigheter som deras kollegor inom Polismyndigheten.
Med anledning av ovan sagda blir min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Ämnar ministern vidta några konkreta åtgärder, och i så fall vilka, i syfte att ge räddningstjänstpersonal tjänstemannastatus och därigenom ett bättre rättsligt skydd?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1025 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/
01738/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1025 av Anders Hansson (M) Tjänstemannastatus på räddningstjänstpersonal
Anders Hansson har frågat mig om jag ämnar vidta några konkreta åtgärder, och i så fall vilka, i syfte att ge räddningstjänstpersonal tjänstemannastatus och därigenom ett bättre rättsligt skydd.
På flera håll i landet förekommer hot och våld mot blåljuspersonal, dvs. anställda vid polis, kommunal och statlig räddningstjänst samt ambulanssjukvård, vid olika slags hjälpinsatser. Regeringen anser att detta är en oroande och farlig utveckling som måste brytas. Det är oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra angrips och hindras från att fullgöra sina uppgifter.
Regeringen tillsatte därför förra året Blåljusutredningen som i januari har lämnat flera förslag för att stärka det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner. Utredningen föreslår bl.a. att det ska införas ett nytt brott, blåljussabotage. Brottet straffbelägger att angripa eller annars störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som riskerar att allvarligt förhindra eller försena genomförandet av ett uppdrag.
Utredaren föreslår även att en ny straffskärpningsgrund förs in i brottsbalken. Den innebär att domstolen ska se särskilt allvarligt på fall där den tilltalade med våld eller hot har angripit någon i eller med anledning av dennes yrkesutövning. Genom den föreslagna straffskärpningsgrunden får räddningstjänstpersonal, på samma sätt som andra yrkeskategorier, ett utökat skydd mot våld eller hot om våld med anledning av yrkesutövning.
Blåljusutredningens betänkande har remitterats och regeringen arbetar för att kunna lämna förslag till riksdagen så snabbt som möjligt.
Stockholm den 21 mars 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.