Förekomsten av no go-zoner
Skriftlig fråga 2017/18:1046 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-15
- Överlämnad
- 2018-03-16
- Anmäld
- 2018-03-20
- Svarsdatum
- 2018-03-28
- Sista svarsdatum
- 2018-03-28
- Besvarad
- 2018-03-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Förra veckan besökte statsminister Stefan Lövfen USA:s president Donald Trump. Under presskonferensen i samband med besöket dementerade statsministern uppgiften att det skulle finnas så kallade no go-zoner i Sverige. Mot detta står att polisen med jämna mellanrum utkommer med rapporter och uppdateringar av dessa, där de listar särskilt utsatta områden i Sverige. Den senaste, som utkom i oktober förra året, listar 23 särskilt utsatta områden. Ett särskilt utsatt område beskrivs som ett område som kännetecknas av en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut.
Det finns med andra ord 23 områden i Sverige där kriminaliteten är så hög och polisen står så handfallen att läget bedöms vara akut.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsminister Stefan Löfven:
Hur ställer sig statsministern till att antalet områden där det råder obenägenhet att delta i rättsprocessen och där polisen har svårt att utföra sitt uppdrag har ökat under hans tid som statsminister?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1046 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/01832/POL
Justitiedepartementet
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1046 av Boriana Åberg (M)
Förekomsten av no go-zoner
Boriana Åberg har frågat statsministern hur han ställer sig till att antalet områden där det råder obenägenhet att delta i rättsprocessen och där polisen har svårt att utföra sitt uppdrag har ökat under hans tid som statsminister. Frågan har överlämnats till mig.
Det stämmer att Polismyndigheten redogjorde för fyra nya särskilt utsatta områden i den lägesbild som myndigheten presenterade förra året. I rapporten förklarar Polismyndigheten att ökningen snarare beror på att polisen nu har en fördjupad kunskap om problematiken i de aktuella områdena än att läget har försämrats sedan året innan. Beteckningen ”no go-zoner” har uppfunnits av högerextrema krafter för att skapa intryck av att det finns områden som ligger bortom statens kontroll och dit poliser inte vågar sig. Det är helt fel. Det är snarare så att den polisiära närvaron i de utsatta områdena är stor och den har förstärkts på senare tid.
Situationen i socialt utsatta områden är en högt prioriterad fråga för regeringen och jag anser att det är mycket positivt att Polismyndigheten skapar sig en allt mer detaljerad och fördjupad kunskap om läget. Detta ger en bättre grund för att vidta både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder.
Problematiken som finns i de utsatta områdena är emellertid inte bara en uppgift för polisen utan det är en uppgift för hela samhället. För att vända utvecklingen i de utsatta områdena krävs breda och långsiktiga insatser från alla delar av samhället. Regeringen har därför presenterat ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden, stärka de människor som bor där och bryta segregationsmekanismer strukturellt. Programmet innehåller åtgärder inom en mängd områden, bland annat åtgärder mot långtidsarbetslöshet, åtgärder för lyft av skolor, åtgärder för en minskad bostadssegregation, en stärkt samhällsservice, stöd till det civila samhället och givetvis även ett stärkt brottförebyggande och brottsbekämpande arbete. Glädjande nog kan vi nu se en ökad sysselsättning och en minskad arbetslöshet i så gott som alla de utsatta områdena.
För att ytterligare intensifiera arbetet mot segregation gör regeringen nu en långsiktig miljardsatsning på områden med socioekonomiska utmaningar. Satsningen bygger på en överenskommelse med Vänsterpartiet. För 2018 avsätts 425 miljoner kronor till kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar. För 2019 avsätts 1,35 miljarder och därefter 2,2 miljarder årligen 2020–2027. Det kan exempelvis handla om tidiga insatser för barn och unga, satsningar på utbildning, ökad trygghet, ökad sysselsättning och insatser för att stärka demokratin och det civila samhället.
I det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet är det av stor vikt att det polisiära arbetet i de utsatta områdena stärks ytterligare. För att ge Polismyndigheten möjlighet att bl.a. öka sin närvaro i utsatta områden har regeringen föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten i budgetpropositionen för 2018 om sammanlagt 7,1 miljarder kronor de kommande tre åren.
Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter emellertid att fler aktörer än Polismyndigheten agerar tillsammans. Ett steg i denna riktning är regeringens satsning för att stärka det brottsförebyggande arbetet. Satsningen ska skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete i hela landet.
Situationen i de utsatta områdena är således inte en ny fråga för regeringen. Regeringen har vidtagit och kommer att fortsätta att vidta åtgärder för lyfta dessa områden.
Stockholm den 27 mars 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.