Forskning om virus
Skriftlig fråga 2017/18:1101 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-27
- Överlämnad
- 2018-03-27
- Anmäld
- 2018-03-28
- Sista svarsdatum
- 2018-04-04
- Svarsdatum
- 2018-04-10
- Besvarad
- 2018-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Under februari månad 2016 betalade Försäkringskassan ut ca 6,5 miljarder kronor i ersättning till föräldrar som var hemma för att vårda sjukt barn. En inte helt ovanlig effekt av virusens framfart under vabruari. Självklart får detta stora konsekvenser för samhället. Men med det stora fokus som ligger på antibiotika är det ibland lätt att glömma bort att även virus är ett stort gissel för mänskligheten. Virus kan nämligen förorsaka alltifrån vanlig förkylning till allvarliga och dödliga infektioner, och även andra sjukdomar såsom cancer. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram, 2016) uppgår så kallad influensaorsakad överdödlighet till 38 500 fall per år i Europa. Det kan jämföras med att ca 25 000 personer dör varje år till följd av antibiotikaresistens.
Dessa siffror är förstås lika fruktansvärda oavsett om överdödligheten kan härledas till virus eller antibiotikaresistens. Men faktum är att virusforskningen i dag har hamnat i skuggan av forskningen om antibiotika. Med tanke på ovannämnda och framtida riskscenarier är det viktigt att forskning om virus och antivirala läkemedel också får sin plats. Vetenskapsrådet ansvarar i dag för ett program som heter Infektioner och antibiotikaresistens. Enligt uppgift är det en mycket låg andel forskningsmedel som går till virologi och/eller forskning om antivirala läkemedel.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att öka forskningen inom virologi och/eller antivirala läkemedel?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1101 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2018/
01588/F
Utbildningsdepartementet
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1101 av Betty Malmberg (M)
Forskning om virus
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka forskningen inom virologi och/eller antivirala läkemedel.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka den medicinska forskningen. I regeringens forsknings- och innovationsproposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” (prop. 2016/17:50) prioriteras forskning inom hälsoområdet och life science.
Staten avsätter varje år stora belopp till medicinsk forskning. Ämnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet fördelar årligen närmare en miljard kronor till medicinsk forskning. Genom det s.k. ALF-avtalet (som reglerar samarbetet mellan staten och vissa landsting inom bland annat klinisk forskning) finansierar staten klinisk forskning inom hälso- och sjukvården med drygt 1,7 miljarder kronor om året. För att främja hög kvalitet på den kliniska forskningen införs fr.o.m. 2019 en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell. Vidare går delar av de s.k. basanslagen till universitet och högskolor till medicinsk forskning.
Merparten av alla dessa medel fördelas genom att forskarna själva formulerar sina forskningsfrågor, och att medel fördelas till den bästa forskningen, inklusive virologi, i fri konkurrens. Med det sagt finns det förstås tillfällen när regeringen av olika anledningar väljer att rikta medel till specifika forskningsfält. I forsknings- och innovationspropositionen valde regeringen att prioritera antibiotikaresistens. Resistensproblematiken är en av våra stora globala utmaningar. Antibiotikaresistens leder inte bara till ökat lidande, dödsfall och höga kostnader, den utgör också ett reellt hot mot den moderna hälso- och sjukvård som vi har idag. En satsning på antibiotikaresistensforskning bidrar till förbättrad hantering av bakteriella infektioner generellt och har inte enbart påverkan på de fall som direkt involverar resistens.
I Vetenskapsrådets ämnesöversikter från 2014 konstateras att Sverige har många styrkeområden inom infektionsforskning, inklusive områden inom virologin. Ett exempel är svensk epidemiologisk forskning rörande sambandet mellan papillomvirus och cervixcancer, vilket lett till etablering av förebyggande vaccinationsprogram både i Sverige och internationellt.
Det är viktigt att forskningen inom detta område blir öppet tillgänglig. Regeringens målbild i forskningspropositionen är att alla vetenskapliga publikationer och forskningsdata som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga. Det innebär att forskare och företag får snabbare tillgång till de senaste resultaten för att stärka forskning inom virologi och framtagande av antivirala läkemedel.
Regeringen följer kontinuerligt utvecklingen vad gäller forskningsbehoven inom olika områden.
Stockholm den 10 april 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.