Bältesläggning
Skriftlig fråga 2017/18:1158 av Karin Rågsjö (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-04-06
- Överlämnad
- 2018-04-09
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-18
- Sista svarsdatum
- 2018-04-18
- Besvarad
- 2018-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Den mycket långgående åtgärden bältning har i olika omgångar varit aktuell för debatt, nu senast efter ett program i SVT. Det har framkommit att bältning används på ett i det närmaste godtyckligt vis. Detta är mycket allvarligt och oacceptabelt.
Bältning av patienter är en av sjukvårdens mest ingripande åtgärder, och endast personer som vårdas under tvång kan bli lagda i bälte. Enligt rådande lagstiftning måste patienten i fråga utgöra en omedelbar fara för att allvarligt skada sig själv eller andra. Vidare måste fastspänningen vara kortvarig – gränsen går vid fyra timmar och endast om synnerliga skäl föreligger kan beslut om fastspänning i över fyra timmar fattas. Inför ett sådant beslut måste patienten läkarundersökas, och kliniken ifråga måste rapportera in sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporten ska innehålla vad den omedelbara faran bestod i och varför man bedömde att förlängd bältning var den enda möjliga lösningen på den uppkomna situationen. Vidare finns det ingen övre tidsgräns för hur länge bältning får pågå utan endast en reglering som stipulerar att efter 72 timmar måste vårdgivande enhet åter rapportera till IVO.
Nu har vi fått ytterligare indikationer på att detta inte följs, och vi vet inte heller hur vanligt förekommande bältesläggningar är eftersom inrapporteringen tyvärr är bristfällig.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att ge Socialstyrelsen i uppdrag att snabbutreda bältesläggning och konsekvenser av denna åtgärd?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1158 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/02295/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1158 av Karin Rågsjö Bältesläggning
Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att snabbutreda bältesläggning och konsekvenser av denna åtgärd.
Det är en angelägen fråga som Karin Rågsjö lyfter fram. En central utgångspunkt inom all hälso- och sjukvård i Sverige är att patienter så långt möjligt ska få vara delaktiga och utöva inflytande över den hälso- och sjukvård de tar emot. Vid tvångsvård får de begränsningar som gäller för bland annat patientens inflytande över vården aldrig gå utöver vad som är nödvändigt för att kunna genomföra vården. Patienter som vårdas med tvång befinner sig i en särskilt utsatt ställning och det är därför särskilt viktigt att så långt som möjligt säkerställa dels deras medverkan i vården, dels att vården och behandlingen sker under former som inkräktar så lite som möjligt på deras integritet och värdighet.
Användning av fastspänning med bälte är reglerat i lagen om psykiatrisk tvångsvård, förkortad LPT. Förutsättningarna för att en fastspänning ska få ske är att det föreligger en omedelbar fara för allvarlig skada för patienten själv eller någon annan. I lagens förarbeten sägs att i princip bör en patient få spännas fast endast i omedelbara farosituationer för att hindra honom eller henne från att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Liksom i all vård ska Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete tillämpas. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser.
Som Karin Rågsjö säger har det funnits brister i uppföljningen av tvångsvården. För att få en bättre bild av tvångsvårdens innehåll gav regeringen 2016 Socialstyrelsen i uppdrag att vidta vissa åtgärder i syfte att förbättra möjligheterna till uppföljning av tvångsvård. Socialstyrelsen ska genomföra åtgärder med fokus på att förbättra och förenkla datainsamlingen med syfte att förbättra kvaliteten i statistikprocessens alla delar avseende tvångsvård enligt LPT och LRV i patientregistret. Fastspänning ingår i denna statistik.
Regeringen har nyligen mottagit betänkandet För barnets bästa? (SOU 2017:111). Utredningen hade bland annat i uppdrag att utreda förutsättningarna för att minska eller om möjligt avskaffa användningen av tvångsåtgärder utan att försämra möjligheterna att bereda barn nödvändig vård. Utredningen innehåller förslag som rör fastspänning med bälte. Betänkandet är just nu ute på remiss.
Våra expertmyndigheter har viktiga uppdrag att bevaka och tillse att vård och behandling ges enligt fastställda krav och regler. När det i enskilda fall uppkommer brister i vård och patientsäkerhet ska dessa brister hanteras inom ramen för klagomålssystemet. Regeringen har också under många år satsat på ökad kunskapsstyrning. All vård ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet.
Stockholm den 18 april 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.