Målet om 100 procent förnybar el

Skriftlig fråga 2017/18:1190 av Rickard Nordin (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-04-17
Överlämnad
2018-04-18
Anmäld
2018-04-19
Sista svarsdatum
2018-04-25
Svarsdatum
2018-05-03
Besvarad
2018-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Genom energiöverenskommelsen mellan S, MP, M, C och KD från 2016 har vi ett gemensamt mål att den svenska elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Det är ett mål som förpliktigar. Ska vi nå vår gemensamma energiöverenskommelses mål måste det ges reella förutsättningar för förnybar elproduktion. Där spelar den havsbaserade vindkraften stor roll.

Under den senaste tiden har ett antal havsbaserade vindkraftsprojekt fått avslag av olika anledningar, inte minst kopplat till försvarsintressen. Under sommaren 2018 väntas besked om hur regeringen ställer sig till den föreslagna vindkraftparken i Södra Midsjöbanken, ca 80 kilometer utanför Ölands/Blekinges kust. Det nu föreslagna projektet är på 1 600 megawatt med en produktion av ca 6,5 terawattimmar förnybar el årligen och 30 miljarder kronor i investering, och till exempel Försvarsmakten och Energimyndigheten ställer sig positiva.

I fallet med Södra Midsjöbanken finns en principiellt intressant fråga som sträcker sig längre än det enskilda fallet, eftersom det ligger inom ramen för det av regeringen utpekade riksintresset för vindkraft, men angränsande till ett Natura 2000-område. Projektet påverkar dock inte Natura 2000-området. Med det sagt är det såklart viktigt att arbeten i denna skala minimerar påverkan på naturlivet oavsett om det ligger inom ett skyddat område eller inte.

Alla projekt i denna skala ska prövas noggrant, men det är också viktigt att ha med sig att den havsbaserade vindkraften medför betydligt lägre påverkan än motsvarande vindkraftsproduktion på land. Just alternativkostnaden är ju intressant, eftersom de behöver byggas någonstans och all byggnation har en miljöpåverkan. Avvägningen mellan naturskydd och politiskt uppsatta mål blir därför principiellt intressant, speciellt i de fall där projekten inte direkt påverkar områden, men angränsar till sådana.

Frågan är också intressant eftersom det är just miljöministern som ansvarar för de skyddade områdena i kontrast till energiministern som ansvarar för elproduktionen.

Jag vill mot bakgrund av detta fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Vilken tyngd lägger ministern på energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar el i förhållande till projekt för energiproduktion som angränsar till områden med skydd, även om områdena inte omfattas av projektet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1190 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)




Svar på fråga 2017/18:1190 av Rickard Nordin (C)
Målet om 100 procent förnybar el

Rickard Nordin har frågat mig vilken tyngd jag lägger på energiöverens-kommelsens mål om 100 procent förnybar el i förhållande till projekt för energiproduktion som angränsar till områden med skydd, även om om-rådena inte omfattas av projektet.

Jag vill framhålla att det är av stor vikt att produktionen av förnybar el kan öka i enlighet med uppställda mål och i enlighet med den energiöverens-kommelse som träffades den 10 juni 2016 och som återfinns i regeringens proposition Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228) som nyligen överlämnades till riksdagen.

En fortsatt utbyggnad av vindkraft, bl. a. till havs, kommer att vara viktig för att nå det nya målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Havsplanerna, som Havs- och vattenmyndigheten just nu har ute på samråd, kommer också att kunna visa var havsbaserad vindkraft kan lokaliseras. Vad gäller prövningen av enskilda projekt så sker den förstås utifrån förutsätt-ningarna i det enskilda fallet och i enlighet med gällande regelverk.

Stockholm den 25 april 2018

Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.