Redskap för att korta vårdköerna
Skriftlig fråga 2017/18:128 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-18
- Överlämnad
- 2017-10-19
- Anmäld
- 2017-10-20
- Svarsdatum
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-10-25
- Besvarad
- 2017-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Över 100 000 personer står just nu i vårdköer. Mer än var fjärde patient tvingas att vänta längre än tre månader på operation i specialistvården. Den utlovade vårdgarantin bryts varje dag inom vården. Patienten och patientsäkerheten ska alltid sättas främst. Patienten ska aktivt få information om sina rättigheter att välja vårdgivare i enlighet med patientlagen samt när vård inte kan ges i rätt tid.
Regeringen bär det slutliga nationella ansvaret för att vårdköerna på tre år fördubblats. Regeringen fattade tidigt under mandatperioden beslut om att avskaffa kömiljarden, detta med hänvisning till att den riskerade att bidra till att tränga undan annan vård. Detta är inget argument för att ta bort den prestationsbaserade kömiljarden utan tvärtom ett skäl att utveckla och förbättra densamma.
Moderaterna satsar 3 miljarder kronor per år från och med 2018 på förstärkt och utvecklad kömiljard. Vårdgarantin inom vården ska förstärkas. Detta prestationsbaserade statsbidrag ska följas upp och utvärderas regelbundet, öppet och med så korta tidsintervall som möjligt för att underlätta en mer effektiv styrning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Varför avskaffade socialministern och regeringen den prestationsbaserade kömiljarden, och avser socialministern att införa något slags prestationsbaserat redskap för att korta vårdköerna?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:128 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05742/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:128 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Redskap för att korta vårdköerna
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig varför jag och regeringen avskaffade den prestationsbaserade kömiljarden och om jag avser införa något slags prestationsbaserat redskap för att korta vårdköerna.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan under den senare delen av den period då den tidigare prestationsbaserade kömiljarden fanns. Kömiljarden kritiserades för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetiderna.
Frågan om tillgänglighet hänger också starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Det kan exempelvis handla om stängda vårdplatser och inställda operationer. Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetens-försörjning. Bland annat har medel tillförts för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora, exempelvis med bibehållen lön. Medel har också tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna.
Professionsmiljarden ersatte kömiljarden för att en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för god tillgänglighet. Arbetsgivarna har samtidigt ett viktigt ansvar för att vårdens arbetsmiljö och arbetsvillkor gör det attraktivt för personal att bli anställda och arbeta kvar i vården.
En av regeringens nya satsningar, patientmiljarden, syftar bl.a. till att främja förutsättningarna för en ökad tillgänglighet. Det handlar bl.a. om att stimulera en skärpt vårdgaranti, som innebär att patienterna ska kunna få en medicinsk bedömning i primärvården av legitimerad personal inom tre dagar, istället för som i besöka läkare inom sju dagar.
Därutöver föreslår regeringen från och med 2018 två miljarder kronor för att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter. Personalsatsningen ska kunna användas till exempel till förändrade arbetssätt och nyanställningar av personal. Socialstyrelsen har också fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.
Landstingen i Sverige har kommit olika långt vad gäller att få ner väntetiderna och behöver var och en analysera sin egen väntetidssituation och vilka insatser som behöver göras på hemmaplan. Uppföljning av väntetider och redovisning av vilka insatser som genomförts är viktiga inslag för ett ansvarsfullt användande av riktade statsbidrag och en förutsättning för att regeringen ska kunna stimulera att väntetidsutvecklingen går åt rätt håll.
Tillgänglighetsfrågan i vården som helhet låter sig dock inte lösas med en enskild enkel lösning. Problemet måste angripas från många olika håll eftersom det har flera olika orsaker i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Vilka konkreta insatser som ska premieras avgörs bäst av de som de facto bedriver vården.
Att ställa specificerade krav kopplat till utbetalning av medel lämpar sig bättre för enskilda, bevisat effektiva, insatser inom begränsade områden så som standardiserade vårdförlopp inom överenskommelsen för 2017 för cancervården.
Sammantaget bedömer jag att regeringens nya satsningar kommer att förstärka de redan omfattande insatser som regeringen gör för att på olika sätt förbättra tillgängligheten för patienterna.
Stockholm den 25 oktober 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.