Krisen i Venezuela
Skriftlig fråga 2017/18:1334 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-22
- Överlämnad
- 2018-05-23
- Anmäld
- 2018-05-24
- Svarsdatum
- 2018-05-30
- Sista svarsdatum
- 2018-05-30
- Besvarad
- 2018-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Krisen i Venezuela fördjupas. Med ett presidentval som på goda grunder kan avfärdas försöker Maduro konsolidera sin ställning. I stället fördjupas motsättningarna och den inrikes konflikt som finns hårdnar. Ekonomin är i sönderfall och våldet ständigt närvarande. Regimen hoppas naturligtvis på att bryta ned motståndet och vill se passivitet. Den demokratiska opposition som motsätter sig socialismen och därmed misskötseln är splittrad på flera grupper.
Ett antal länder har nu ändå med kraft reagerat mot det manipulerade presidentvalet. Sverige, som brukar berömma sig över att vara en röst för utsatta, har anledning att vara en tydlig röst mot president Maduro och det han nu gör med Venezuela.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Har ministern, genom EU eller platsen i FN:s säkerhetsråd, för avsikt att agera mot president Maduro för hans accelererande vanskötsel av Venezuela?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1334 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till
riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1334 av Hans Wallmark (M)
Krisen i Venezuela
Hans Wallmark har frågat mig om jag och regeringen mot bakgrund av det nyligen genomförda presidentvalet har för avsikt att, genom EU eller platsen i FN:s säkerhetsråd, agera mot president Maduros vanskötsel av Venezuela.
Jag uppskattar att Hans Wallmark återigen lyfter frågan om den mycket oroväckande utvecklingen i Venezuela. Den humanitära, politiska och ekonomiska krisen förvärras dagligen. Regeringen ser mycket allvarligt på detta och på den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Venezuela.
Presidentvalet i Venezuela den 20 maj bröt mot demokratiska principer. Valresultatet saknar trovärdighet. Sverige liksom EU manar till att nya val ska utlysas.
Sverige verkar inom EU för att den allvarliga krisen i Venezuela snarast ska få en hållbar och fredlig lösning. Sverige och EU stödjer regionala initiativ för att uppnå detta. EU:s utrikesministrar slog den 28 maj fast att EU bör upprätthålla engagemanget och dialogen med alla relevanta parter i Venezuela. Sverige står även till fullo bakom EU:s krav på ett omedelbart frisläppande av alla politiska fångar. Med anledning av den förvärrade situationen i landet och presidentvalets brist på trovärdighet beslutade EU:s utrikesministrar den 28 maj att EU ska gå vidare med förberedelser för ytterligare restriktiva åtgärder mot Venezuela.
Den humanitära situationen är mycket allvarlig och det mänskliga lidandet stort. Det kritiska läget, med akut brist på både mat och mediciner, har lett till att 1,6 miljoner människor har flytt landet. De flesta flyr till Colombia och situationen för dem är svår. Sverige har genom Sida hittills i år bidragit med över åtta miljoner kronor till flera internationella organisationer som stöttar verksamhet på colombianska sidan av gränsen mot Venezuela. Regeringen verkar nu för att EU:s humanitära insatser ska utökas i de mest påverkade områdena.
Frågan om situationen i Venezuela behandlades vid två tillfällen i FN:s säkerhetsråd under 2017. När frågan har lyfts i rådet har flera rådsmedlemmar valt att inte delta, men Sverige arbetar nära flera länder i regionen, däribland Peru som också sitter i säkerhetsrådet tillsammans med Sverige.
Sverige kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen i Venezuela nära och verka inom både EU och FN för ökad respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Venezuela och för en hållbar och fredlig lösning i landet.
Stockholm den 30 maj 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.