Aluminiumburkar i skörden

Skriftlig fråga 2017/18:1378 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-05-29
Överlämnad
2018-05-30
Anmäld
2018-05-31
Svarsdatum
2018-06-07
Sista svarsdatum
2018-06-07
Besvarad
2018-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Levande natur med biologisk mångfald krävs för att landskapet ska kunna motstå påfrestningar utan att ta skada. Biologisk mångfald är en förutsättning för att ekosystemen ska fungera och för ekosystemtjänster som påverkar människor dagligen. För välfärd och en stabil samhällsekonomi behöver ekosystemen vara i balans.

Då krävs ett varierat landskap i Sverige. Både det ansvarsfulla skogsbruket och varierade naturbetesmarker är en del i den mix som säkerställer livs- och bärkraftiga ekosystem.

Tyvärr finns det fortfarande flera utmaningar kvar på vägen mot miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Den kanske mest diskuterade utmaningen under de senaste åren har varit mjölkproducenternas utsatta situation, och de många konkurserna i dess spår. Tydligt är att utan betande djur i våra hagar finns små eller inga chanser att nå målet.

Ett växande problem som också gör sig gällande för betande djurs situation i Sverige är nedskräpning – ofta i form av lättmetallburkar längs med vägar nära odlingslandskap. Burkar kastas längs vägarna och hamnar sedan i fodervallar som skördas till vinterfoder. Det blir ett särskilt fruktansvärt problem när burkarna plågar nötkreatur, i och med att söndertrasade burkar som hamnat i ensilage skär upp kon inifrån.

Just nu delas flera inlägg på sociala medier som uppmärksammar detta. En text från privatpersonen Anders Nilsson i Himle har nått ca 80 000 delningar. Det är tydligt att detta problem upprör och engagerar.

Problemet har tidigare påtalats i andra länder, vilket fått skördemaskinstillverkare att utrusta maskinerna med sensorer som stoppar maskinen automatiskt när den känner av magnetiska metaller. Men tyvärr är detta verkningslöst i Sverige eftersom lättmetallburkar nästan uteslutande görs av aluminium.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Bereds det inom Regeringskansliet, eller hos myndigheter som ligger under statsrådets ansvar, förslag till åtgärder för att minska uppkomsten av skador på djur till följd nedskräpning i betesmarker?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1378 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)




Svar på fråga 2017/18:1378 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Aluminiumburkar i skörden

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om det inom Regeringskansliet, eller hos myndigheter som ligger under mitt ansvar, bereds förslag till åtgärder för att minska uppkomsten av skador på djur till följd av nedskräpning i betesmarker.

Nedskräpning nära betande djur eller i vallar avsedda för vinterfoder innebär ett hot mot djurens hälsa och välbefinnande. Detta gäller inte bara aluminiumburkar utan även annat skräp, framför allt plast. Lokalt kan detta påverka möjligheten att hålla betande djur och försvåra möjligheten att nå miljökvalitetsmålet, Ett rikt odlingslandskap. Personer som lämnar skräp i djurhagar gör sig skyldiga till nedskräpning vilket inte är tillåtet enligt miljöbalken.

Nedskräpning är ett område som är viktigt att komma tillrätta med. Hösten 2016 redovisade Naturvårdsverket ett uppdrag att utreda och föreslå hur det nationella förebyggande arbetet mot nedskräpning kan säkerställas. Regeringen beslutade till följd av det att i budgetpropositionen för 2018 avsätta 17 miljoner kronor per år t.o.m. 2020 till ett strandsstädningsbidrag för kommuner som drabbas särskilt hårt av ilandflutet marint skräp. Övriga delar av uppdraget bereds för närvarande på regeringskansliet.

I budgeten för 2018 ökade regeringen medlen som går till stiftelsen Håll Sverige rent från 2 miljoner till 20 miljoner per år t.o.m. 2020 i syfte att öka allmänhetens medvetande om miljöpåverkan från nedskräpning.

Frågan om att minska plastens och nedskräpningens negativa miljöpåverkan är högt prioriterad av regeringen. Därför tillsatte regeringen i juni 2017 en utredning för att öka kunskapen om hur vi minskar plasten negativa miljöpåverkan. Dessutom beslutade regeringen samtidigt om ett gemensamt uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att komma med förslag på åtgärder för att minska miljöeffekterna av plast till följd av nedskräpning.

Stockholm den 5 juni 2018

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.