Kostnadseffektivare vård
Skriftlig fråga 2017/18:1429 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-06-04
- Överlämnad
- 2018-06-04
- Anmäld
- 2018-06-05
- Svarsdatum
- 2018-06-13
- Sista svarsdatum
- 2018-06-13
- Besvarad
- 2018-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
I en tidigare skriftlig fråga till Annika Strandhäll (2017/18:1264) frågade jag vilka åtgärder ministern avser att vidta för att svensk sjukvård ska nå paritet med den sjukvård som länderna inom OECD erbjuder sina medborgare relaterat till skattepengar, antal medarbetare, besök och väntetider. Det svaret som Annika Strandhäll ger upphov till ytterligare frågor.
Annika Strandhäll svarar att den svenska vården behöver mer resurser på nästan samtliga områden. Detta är anmärkningsvärt då min fråga handlade om att de ekonomiska medel som vården redan nu tilldelas är stora i jämförelse med tanke på den sjukvård som skattebetalarna får. Min fråga är obesvarad.
Strandhäll skriver att primärvården är underförsörjd vad gäller allmänläkare. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att denna grupp tar emot långt färre patienter än OECD-genomsnittet. Påståendet blir än mer otydligt när Strandhäll sedan säger att läkarna får mycket hjälp av sjuksköterskor.
Att Strandhäll svarar att läkarna får hjälp av sjuksköterskor på vårdcentralerna är även i sig anmärkningsvärt, och faktiskt mycket förvånande. Sjuksköterskorna har ett eget självständigt ansvar och utför arbetsuppgifter inom ramen för sin legitimation som sjuksköterskor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
På vilket sätt kommer ministern att verka för att svenska skattebetalare ska få en kostnadseffektivare vård i paritet med OECD-länderna relaterat till skattepengar, antal medarbetare, besök och väntetider genom ännu mer resurser?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1429 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/03473/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1429 av Margareta Cederfelt (M)
Kostnadseffektivare vård
Margareta Cederfelt har frågat mig på vilket sätt jag kommer att verka för att svenska skattebetalare ska få en kostnadseffektivare vård i paritet med OECD-länderna relaterat till skattepengar, antal medarbetare, besök och väntetider genom ännu mer resurser.
Margareta Cederfelt beskriver en bild av svensk hälso- och sjukvård som inte stämmer överens med vad som återkommande rapporteras i internationella jämförelser. För även om det finns problemområden där svensk hälso- och sjukvård behöver utvecklas för att möta framtidens behov så visar aktuella analyser att den svenska vården står sig väl i jämförelse med andra länder.
I en dagsfärsk rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) jämförs hur den svenska sjukvården står sig i förhållande till vården i andra OECD-länder – tolv länder i EU; Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, samt Kanada, Norge och USA. Alla relativt rika länder, som i likhet med Sverige har goda förutsättningar att tillhandahålla högklassig sjukvård. Sverige hamnar bland annat på första plats avseende kvalitet och på delad andra plats med Norge gällande effektivitet, där den samlade kvaliteten i vården satts i relation till de totala kostnaderna.
Även undersökningar gjorda av andra organisationer visar att Sverige ligger bra till. Exempelvis hamnar Sverige på plats åtta i de senaste resultaten från The Global Burden of Disease Study där 195 länders hälso- och sjukvård jämförts och trea av 188 länder när hälsomålen inom Agenda 2030 jämförts.
Margareta Cederfelt återkommer till det faktum att resurserna sett till antal medarbetare inom hela hälso- och sjukvården ligger relativt högt i Sverige jämfört med andra länder. Det är dock svårare att jämföra de totala resurserna som finns tillgängliga inom olika områden eftersom hälso- och sjukvården och dess verksamheter organiseras på olika sätt i olika länder. Exempelvis kan primärvården i Sverige beskrivas som delvis underförsörjd i förhållande till den totala arbetskraften inom hälso- och sjukvården.
När det gäller väntetider har Sverige ofta rankats lågt. En svaghet i flera undersökningar av väntetider är dock att resultaten ofta inte är baserade på faktiska väntetider, utan på enkäter och frågeformulär. När de faktiska väntetiderna jämförs kommer Sverige högre upp än i jämförelser som byggt på enkätdata. Jämfört med de tio länder som ingår i SKL:s analys har Nederländerna de kortaste väntetiderna följt av Danmark och Italien, med Sverige på fjärde plats.
Regeringen är medvetna om att köerna i vissa fall har blivit längre på senare år och kommer att fortsatt verka för förbättrad tillgänglighet och en vård utan väntan. I sammanhanget är det även värt att nämna att behoven av vård har ökat, bland annat i takt med en åldrande befolkning. Stora pensionsavgångar och svårigheter att rekrytera eller behålla personal ställer ytterligare krav på en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats. Även om vården i Sverige håller en god kvalitet är det samtidigt av stor vikt att värna både medarbetarnas arbetssituation och medborgarnas förväntningar på att få information och känna sig delaktig i sin vård – faktorer som är grundläggande i en fortsatt god hälso- och sjukvård.
Regeringen gör en rad satsningar för att möta framtidens behov. Det handlar bland annat om höjda generella statsbidrag och utbyggnad av antalet utbildningsplatser på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt under 2018 också läkarutbildningen. I regeringens satsning professionsmiljarden finns också medel till landstingen för att erbjuda fler sjuksköterskor möjlighet att genomgå specialistutbildning.
Till detta gör även regeringen riktade satsningar på personalen inom hälso- och sjukvården samt omsorgen, exempelvis genom att införa möjlighet till kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda. Regeringen har också lämnat lagförslag om att vården ska organiseras så nära medborgarna som möjligt och förstärkt vårdgarantin i primärvården. För att ytterligare förstärka de pågående satsningarna för ökad tillgänglighet tillfördes i vårändringsbudgeten även 600 miljoner kronor.
För att på kort och lång sikt möta de utmaningar som finns inom hälso- och sjukvården är det avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Regeringen gör därför en rad satsningar för att skapa förutsättningar för långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Så stärker vi hälso- och sjukvården och arbetar för att alla, oavsett vem de är eller var de bor, ska få den vård de behöver när de behöver den.
Stockholm den 13 juni 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.