NMR:s demonstration i Göteborg
Skriftlig fråga 2017/18:16 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-09-15
- Överlämnad
- 2017-09-18
- Anmäld
- 2017-09-19
- Sista svarsdatum
- 2017-09-27
- Svarsdatum
- 2017-09-28
- Besvarad
- 2017-09-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen har fått tillstånd att marschera genom Göteborg den 30 september. De har noggrant valt ut dagen så att den sammanfaller med judarnas viktigaste högtid: jom kippur. Den sträcka nazisterna har fått tillstånd att vandra går bara ett hundratal meter från Göteborgs synagoga. Högtiden är den som lockar flest troende till synagogorna.
Göteborgs synagoga har församlingsmedlemmar som har överlevt Förintelsen, samt barn och barnbarn till överlevande. Risken är att antalet besökare till högtiden kommer att påverkas.
Det finns anledning till oron. NMR:s ledare, Simon Lindberg, höjde högerarmen och ropade Hell seger vid en demonstration i Stockholm i fjol och åtalas nu för hets mot folkgrupp. NMR har även attackerat flera prideparader samtidigt under september månad.
Självklart ska även demokratins fiender ha rätt till yttrande- och demonstrationsfrihet. Samtidigt måste det tas i beaktande att NMR har brukat våld tidigare, att deras ledare åtalas för hets mot folkgrupp och att deras närvaro vid Göteborgs synagoga gör att judiska församlingens medlemmar känner en välgrundad oro att närvara i församlingen på jom kippur. Det borde ha kunnat hittas en bättre lösning, som tryggar såväl rätten till demonstrationsfrihet som Göteborgs judars rätt till trygghet och möjlighet att fira sin högtid.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Hur anser ministern att Sverige ska trygga religiösa minoriteters säkerhet och rätt att fira sina högtider samtidigt som organisationer som använt politiskt våld ska ha rätt till demonstrationsfrihet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:16 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:16 av Robert Hannah (L) NMR:s demonstration i Göteborg
Robert Hannah har frågat kultur- och demokratiministern hur ministern anser att Sverige ska trygga religiösa minoriteters säkerhet och rätt att fira sina högtider samtidigt som organisationer som använt politiskt våld ska ha rätt till demonstrationsfrihet. Frågan har överlämnats till mig.
I polisens uppgift ingår att motverka och bekämpa brott som riktas mot människor på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller liknande.
Hatbrott kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. Förutom den kränkning som den enskilda individen utsätts för, kan sådana brott leda till rädsla och otrygghet hos andra människor som tillhör samma grupp. Rättsväsendet lägger därför stor vikt vid arbetet med att motverka och bekämpa hatbrott.
Kampen mot hatbrott, våldsbejakande extremism samt rasism och liknande former av fientlighet prioriteras högt och regeringen har därför bland annat antagit en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i vilken ett mer aktivt rättsväsende har identifierats som ett strategiskt område. Regeringen kommer också att förstärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism genom att inrätta ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet från och med den 1 januari 2018.
Regeringen har också tagit initiativ till att bjuda in Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet till samtal om samhällets förmåga att motverka antidemokratiska rörelser.
I Sverige har vi en långtgående grundlagsskyddad demonstrationsfrihet. Den innebär att var och en ska kunna anordna eller delta i en demonstration på allmän plats. En begränsning av demonstrationsfriheten får aldrig sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen och får bara ske av hänsyn till ordning och säkerhet vid demonstrationen, trafik, rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Till polisens uppgifter vid en demonstration hör att säkerställa att alla, även de som uttrycker extrema och misshagliga åsikter, under ordnade förhållanden ska kunna utnyttja sin grundlagsskyddade frihet att demonstrera.
Detta betyder inte att vad som helst får göras eller sägas under en demonstration. Polisens uppgift är också att ingripa mot personer som gör sig skyldiga till brott, exempelvis hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att det är straffbart att, i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids, hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
Polisens insatser för att säkerställa att allmänna sammankomster sker under ordnade och trygga förhållanden syftar dock inte enbart till att värna demonstrationsfriheten som sådan utan också till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i den omgivning där den allmänna sammankomsten äger rum. Polisens arbete utgör alltså också ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet och att tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.
Stockholm den 27 september 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.