Väntetiden för läkarstudenter
Skriftlig fråga 2017/18:168 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-25
- Överlämnad
- 2017-10-26
- Anmäld
- 2017-10-27
- Sista svarsdatum
- 2017-11-01
- Svarsdatum
- 2017-11-08
- Besvarad
- 2017-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Även om andelen läkare har blivit större i Sverige behöver vi fortfarande fler läkare, eftersom efterfrågan också ökar. Vi ser framför allt brist på specialistläkare, och det är fortfarande brist på läkare i allmänvården.
I dag tar det i genomsnitt drygt tio månader för läkarstudenter att få sin allmäntjänstgöring (AT). Väntetiden har ökat med 50 procent jämfört med 2008 och är nu den längsta sedan Sveriges yngre läkares förening (Sylf) började göra sin årliga undersökning bland sina medlemmar. Allra längst är väntetiden i Stockholms län, med 19,8 månader.
Tiden mellan examen och påbörjad AT-tjänst har bara ökat med åren. Trots år av larm fortsätter väntetiden till en AT-plats att vara över ett år på många sjukhus. Det som tidigare varit ett storstadsfenomen sprider sig nu över landet. Detta är helt orimligt om svensk sjukvård ska kunna rusta för framtiden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Hur avser ministern att gå till väga för att skapa fler AT-platser på Sveriges sjukhus?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:168 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05926/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:168 av Jenny Petersson (M) Väntetiden för läkarstudenter
Jenny Petersson (M) har frågat mig hur jag avser gå till väga för att skapa fler AT-platser på Sveriges sjukhus.
Det framgår av Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2017 att andelen läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård, per 100 000 invånare, har ökat med tio procent mellan 2009 och 2014. Det framgår även att Sverige hade den fjärde högsta läkartätheten i EU-/EES området 2014, avseende andelen läkare per 100 000 invånare. För att behålla och ytterligare stimulera denna utveckling är det viktigt att fortsatt verka för en väl fungerade kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.
I syfte att motverka problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården har regeringen vidtagit en mängd åtgärder. Det handlar bl.a. om stimulansmedel på områden genom den sk. Professionsmiljarden och från 2018 även två miljarder för en personalsatsning. Vidare har regeringen höjt de generella statsbidragen för landstingen från 2017. Utöver detta, och specifikt relaterat till läkare, bereds Läkarutbildningsutredningens förslag om en ny läkarutbildning för närvarande i Regeringskansliet.
Landstingen ansvarar ytterst för att tillgodose befolkningens vårdbehov, och ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) för att det ska finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen, och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring, ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation. Detta ansvar gäller även möjligheter till anställning för specialiseringstjänstgöring. Landstingens förutsättningar för att fullgöra detta ansvar förbättras genom de stora satsningar regeringen gör.
Stockholm den 8 november 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.