Skyddsobjekt

Skriftlig fråga 2017/18:185 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-10-26
Överlämnad
2017-10-27
Anmäld
2017-11-07
Svarsdatum
2017-11-08
Sista svarsdatum
2017-11-08
Besvarad
2017-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Nyligen skedde ett allvarligt sprängdåd mot polishuset i Helsingborg. Sprängladdningen var kraftig och orsakade omfattande skador på både polishuset och byggnader i närheten, lyckligtvis kom dock ingen människa till skada. Sprängningen i Helsingborg har naturligtvis även upprört invånarna och skapar en stor otrygghet i vår stad.

Händelsen är allvarlig och rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse. En attack mot polisen är dessutom en attack mot hela vårt samhälle och en attack mot alla människors säkerhet eftersom polisens uppgift är just att skydda allmänheten.

Polishuset är dessutom klassat som skyddsobjekt, vilket gör attacken ännu allvarligare. Skyddsobjekt är en benämning på vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt som enligt skyddslagen har beviljats förstärkt skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån.

Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet och det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som får besluta i frågor om skyddsobjekt.

Utvecklingen de senaste åren med ett allt grövre våld i kombination med ökat hot mot myndigheter och dess personal är oacceptabel och måste få ett slut.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att förstärka skyddet av våra skyddsobjekt så att liknande attentat inte ska kunna inträffa igen?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:185 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Dnr Fö2017/01461/RS

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:185 av Thomas Finnborg (M) Skyddsobjekt

Thomas Finnborg har frågat justitie- och inrikesminister Morgan Johansson vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att förstärka skyddet av våra skyddsobjekt så att liknande attentat som sprängdådet nyligen mot polishuset i Helsingborg inte ska kunna inträffa igen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill börja med att uttrycka att det är ytterst allvarligt när samhällsviktig verksamhet, såsom polisens, attackeras.

Vissa byggnader m.m. som används för samhällsviktig verksamhet kan med stöd av skyddslagen (2010:305) ges ett förstärkt skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri och röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret samt grovt rån. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet, och den som bevakar ett skyddsobjekt har särskilda befogenheter. Det är den som äger eller nyttjar skyddsobjektet som ansvarar för att det bevakas. Skyddslagen innehåller också bestämmelser om straff för den som t.ex. bryter mot tillträdesförbudet.

Skyddslagen ses nu över i två olika processer. Regeringen har beslutat att låta en parlamentarisk kommitté se över vilka författningsändringar som kan behöva göras för att bättre kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden inom samhället (Fö 2017:02, Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet). Kommittén har bland annat fått i uppdrag att analysera de skyddsmöjligheter som står till buds enligt skyddslagen och skyddsförordningen, bedöma om det finns behov av utökade möjligheter att besluta om skyddsobjekt till skydd för civil och militär verksamhet och lämna sådana författningsförslag som bedömningen leder till. Kommittén ska redovisa uppdraget i den delen senast den 6 april 2018.

Inom Regeringskansliet bereds också ett förslag om att skärpa straffet för obehörigt tillträde till skyddsobjekt.

Regeringen har således vidtagit åtgärder och jag kommer även fortsättningsvis att följa frågan.

Stockholm den 8 november 2017

Peter Hultqvist

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.