Vinterdäckskrav på samtliga axlar

Skriftlig fråga 2017/18:203 av Jessica Rosencrantz (M)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Jag tror att ett skärpt krav på vinterdäcksanvändning kan bidra till bättre trafiksäkerhet och att det är i linje med arbetet med nollvisionen, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth i ett pressmeddelande om att regeringen vill införa vinterdäck på tunga fordons samtliga hjul.

I promemorian Vinterdäckskrav för tunga vägfordon lämnas förslag till förändring i 4 kap. 18 a § trafikförordningen (1998:1276). I promemorian föreslås att samtliga hjul, inklusive hjul på eventuella släp på tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt på över 3,5 ton, ska ha vinterdäck under perioden den 1 december till den 31 mars när vinterväglag råder. Skälet till förslaget och bedömningen är till stor del att remissinstanser från 2012 pekat på att det finns skäl som talar för att kravet på vinterdäck borde omfatta flera av fordonets axlar.

Promemorian uppmärksammar dock även att studier visat att effekten av vinterdäck är större för lätta fordon än för tunga men att det saknas skäl till att inte alla vägfordon bör vara utrustade med vinterdäck på samtliga axlar.

Transportstyrelsen gjorde i våras en delrapport där man undersökte om det är motiverat ur trafiksäkerhetsperspektiv med utökade vinterdäckskrav på tunga fordon. Man kunde i rapporten inte fastslå att ett införande av krav på vinterdäck på samtliga axlar skulle leda till ökad trafiksäkerhet. Vidare pekar Transportstyrelsen på ökade samhällsekonomiska kostnader som en möjlig konsekvens av ett införande av krav.

I promemorian står att det faktum att förslaget medför ökade kostnader är ofrånkomligt och att regeringen anser att de trafiksäkerhetsmässiga hänsynstagandena väger så pass tungt i frågan att det motiverar dessa kostnadsökningar.

I ljuset av slutsatserna i Transportstyrelsens rapport väcker regeringens bedömning vissa frågor. Vi måste alltid sträva efter en ökad trafiksäkerhet, och arbetet med nollvisionen är prioriterat, men vi måste också se till att de åtgärder som vidtas är verkningsfulla. I det här fallet verkar regering och ansvarigt statsråd ha agerat utan ansvarig myndighets stöd i frågan. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Varför har regeringen agerat i motsats till Transportstyrelsens bedömning, och vilka skäl är det som ligger till grund för regeringens avvikande uppfattning?