Språkbarriärer och patientsäkerhet

Skriftlig fråga 2017/18:205 av Ann-Britt Åsebol (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-01
Överlämnad
2017-11-02
Anmäld
2017-11-07
Svarsdatum
2017-11-08
Sista svarsdatum
2017-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Regeringen vill att Sverige ska ligga i framkant gällande digitalisering. I vården finns dock inget ersättningssystem för vårdtjänster via till exempel mobiltelefoner, och trots tolkbrist används inte digitala översättningsverktyg på akutmottagningarna. Samtidigt står vården inför stora utmaningar när det gäller att upprätthålla patientsäkerheten för alla. 

De senaste åren har ett stort antal personer invandrat till Sverige. En följd av detta är att ett stort antal tolkar behövs för att patientsäkerheten ska upprätthållas.

Flera myndigheter har rapporterat att det är brist på tolkar som pratar pashto och/eller dari. Skulle man mot förmodan få tag i en onlinetolk eller en telefontolk har minst 30 minuter passerat. För en patient på en akutmottagning kan detta få förödande konsekvenser. 

Något som är helt i linje med regeringens ambition om att Sverige ska digitaliseras ytterligare är att man börjar använda översättningsappar. Den senaste tiden har flera svenska innovatörer skapat översättningsappar som är inriktade på just sjukhusbesök och medicinska termer. Dessa skulle kunna vara ett bra digitalt verktyg för att upprätthålla patientsäkerheten för alla. Samtidigt skulle den här typen av appar kunna vara skillnaden mellan liv och död på våra akutmottagningar. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Hur ämnar socialministern digitalisera vården och upprätthålla patientsäkerheten för alla? 

Svar på skriftlig fråga 2017/18:205 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/06150/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:205 av Ann-Britt Åsebol (M) Språkbarriärer och

patientsäkerhet

Ann-Britt Åsebol har frågat mig hur jag ämnar digitalisera vården och upprätthålla patientsäkerheten för alla.

Digitalisering och e-hälsa är en av regeringens prioriterade frågor på hälso- och sjukvårdsområdet. It-stöd av olika slag kan både underlätta för patienten att vara delaktig i sin egen vård och förenkla vardagen för vårdens medarbetare samtidigt som de kan bidra till en effektivare verksamhet. Digitaliseringen medför även att medarbetare och entreprenörer ges möjligheter att skapa nya verktyg och tjänster som kan effektivisera verksamheterna, bidra till nya och innovativa arbetssätt, utveckla verksamhetsprocesserna samt öka möjligheterna för forskning, utveckling och innovation.

Digitalisering inom hälso-och sjukvård är ett område som är många aktörers ansvar. För att öka samordningen på området har staten tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått en överenskommelse om Vision e-hälsa 2025. Den gemensamma visionen är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. De insatser som genomförs inom ramen för visionen syftar till att förbättra förutsättningarna för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Tillgången till tolk kan ha betydelse för att rätten till vård på lika villkor, patientsäkerhet och kvalitet i vården uppfylls. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstingen ansvaret för hälso-och sjukvården och ska erbjuda en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Aktörerna på e-hälsoområdet, t.ex. staten, SKL, huvudmännen, enskilda vårdgivare m.fl., ska utifrån sina respektive ansvarsområden skapa nödvändiga förutsättningar för verksamheterna att använda den digitala utvecklingens möjligheter.

Stockholm den 8 december 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.