Prioritering av kvinnofriden

Skriftlig fråga 2017/18:21 av Gunilla Nordgren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-19
Överlämnad
2017-09-20
Anmäld
2017-09-21
Svarsdatum
2017-09-27
Sista svarsdatum
2017-09-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

I augusti 2016 skedde en gruppvåldtäkt mot en 30-årig kvinna i Botkyrka, där flera av de misstänkta gärningsmännen redan var identifierade under förra hösten. Tyvärr är det först i juni 2017 – nästan ett år efter våldtäkten – som männen grips av polisen.

I SVT:s Aktuellt (12 september 2017) berättar sektionschefen för utredningsenheten på Stockholmspolisen att anmälningar om sexuella övergrepp prioriteras bort, när polisens resurser i stället läggs på mord och mordförsök.

Detta är självklart både stötande och oacceptabelt. Att Polismyndigheten tillförs mer resurser är helt nödvändigt, men det tar tid att utbilda nya medarbetare för att lösa fler brott, och därför krävs prioriteringar. De brådskande problem som representanten från Stockholmspolisen uttalar sig om, att de tvingas prioritera bort sexuella ofredanden och våldtäkter till förmån för mord, måste lösas. En våldtäkt är givetvis inte ett mord men är fruktansvärt för den drabbade, och naturligtvis ska misstänkta gärningsmän tas in och förhöras snabbt.

Givetvis kan inte justitie- och inrikesminister Morgan Johansson bedöma enskilda fall, men den långsamma utredningen av det våldtäktsärende som inträffade i augusti 2016 och de prioriteringar som Stockholmspolisen berättar om i SVT:s Aktuellt, tyder på att våldtäktsfall prioriteras bort.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Anser ministern att polisens prioriteringar är acceptabla och, om svaret är nej, vad är ministern beredd att skyndsamt göra för att ett sådant hanterande inte ska äga rum framöver?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:21 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2017/18:21 av Gunilla Nordgren (M) Prioritering av kvinnofriden

Gunilla Nordgren har frågat mig om jag anser att polisens prioriteringar i fråga om utredningar av våldtäktsärenden är acceptabla och, om svaret är nej, vad jag är beredd att skyndsamt göra för att ett sådant hanterande inte ska äga rum framöver.

Gunilla Nordgrens fråga är formulerad på så sätt att det framstår som att Polismyndigheten väljer att nedprioritera utredningar av sexualbrott, vilket Polismyndigheten har tillbakavisat. Inflödet av våldtäktsärenden har under 2017 ökat med ungefär 400 ärenden, eller 13 procent. Även antalet ärenden som redovisats till åklagare har ökat, om än inte i lika stor utsträckning som inflödet. I Polismyndighetens verksamhetsplan för 2017 och 2018 pekas just våldtäkter och brott i nära relationer ut som prioriterade områden i Polismyndighetens utvecklingsarbete, tillsammans med mängdbrott.

Regeringen tar sexualbrott på största allvar. Det är givetvis viktigt att rättsväsendet gör sitt yttersta för att utreda anmälda våldtäkter och andra sexualbrott. Genom uppdrag i Polismyndighetens regleringsbrev följer regeringen hur myndigheten arbetar med att utveckla arbetsmetoderna vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott i syfte att öka lagföringen. Polismyndigheten har vidare regeringens uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för att förstärka och utveckla förmågan att upptäcka, utreda, förhindra och förebygga sexualbrott mot barn. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2018.

De senaste årens utveckling i Sverige och omvärlden har ställt Polismyndigheten inför en lång rad krävande utmaningar. För att kunna möta kraven och samtidigt öka ambitionsnivån i arbetet behöver Polismyndigheten väsentligt fler anställda. Regeringen har tidigare beslutat och aviserat tillskott till Polismyndigheten på drygt 2,7 miljarder kronor under perioden 2017–2020. Utöver det avser regeringen att i budgetpropositionen för 2018 föreslå och avisera ytterligare tillskott om drygt 7 miljarder kronor till Polismyndigheten de kommande tre åren.

Regeringen arbetar således både med att säkerställa resurser till Polismyndigheten som motsvarar verksamhetens behov och med att säkerställa att det bedrivs ett aktivt metodutvecklingsarbete för att förebygga och klara upp fler brott.

Stockholm den 27 september 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.