Tidigt föräldrastöd
Skriftlig fråga 2017/18:212 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-31
- Överlämnad
- 2017-11-02
- Anmäld
- 2017-11-07
- Svarsdatum
- 2017-11-15
- Sista svarsdatum
- 2017-11-15
- Besvarad
- 2017-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Vart femte till sjätte barn i Sverige beräknas växa upp i en familj där det finns problem med missbruk eller psykisk ohälsa, enligt Folkhälsomyndigheten. Även små barn har ibland föräldrar som behöver stöd för egen del och i sitt föräldraskap på grund av psykisk skörhet eller ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, beroende, allvarlig sjukdom eller av andra skäl som kan påverka samspelet och det späda barnets utveckling.
Psykosociala livsomständigheter som dålig ekonomi, ohälsa, bristande socialt nätverk eller vårdnadskonflikter kan medföra att föräldrar har bristande ork och tid för sitt barn. Föräldrar i kris och svåra livssituationer kan behöva stöd i sitt föräldraskap.
Forskning visar att det kan vara avgörande för barnet att föräldrarna får extra stöd i föräldraskapet redan när barnet befinner sig i spädbarnsåldern. Att växa upp i ett hem med beroende, psykisk ohälsa eller sårbarhet kan få allvarliga konsekvenser för ett barn.
Nyligen visade Socialstyrelsens rapport om förlossningsvården att vården inte alltid hinner upptäcka symtom på psykisk ohälsa hos föräldrarna. Det finns även ett glapp i vården efter BB och innan den första kontakten etableras från barnhälsovården med föräldrarna. Föräldrarna kan då stå utan stöd i upp till ett par veckor. Detta kan få förödande konsekvenser för föräldrar men också för barnet. Det är viktigt att insatser sker så tidigt som möjligt vid upptäckt, och så tidigt som möjligt i barnens liv.
Forskning har också visat att 8–15 procent av alla nyförlösta kvinnor drabbas av postpartumdepression. Depression hos modern under spädbarnstiden kan störa samspelet och anknytningsprocessen mellan mor och barn. Gravida eller nyförlösta patienter med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom är sårbara och behöver snabb handläggning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vad avser ministern och regeringen att vidta för konkreta åtgärder för att föräldrar med psykisk ohälsa ska få den hjälp de behöver direkt i anslutning till BB, innan den första kontakten etableras från barnhälsovården?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:212 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/06164/FS | ||
Socialdepartementet Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:212 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Tidigt föräldrastöd
Camilla Waltersson Grönvall (M) har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för konkreta åtgärder för att föräldrar med psykisk ohälsa ska få den hjälp de behöver direkt i anslutning till BB, innan den första kontakten etableras från barnhälsovården.
Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Regeringen avsätter redan i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringens strategi inom psykisk hälsa-området ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt, men också tidiga insatser till de som inte mår bra eller är i risk. Medlen ska bl.a. användas till att möta den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga och stärka ungdomsmottagningarnas arbete. Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att ytterligare utöka satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av arbetet med psykisk hälsa med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Utvidgningen av satsningen görs bl.a. för att stärka första linjens vård och specialiserad psykiatri för både barn och vuxna. Genom den överenskommelse som regeringen tecknat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2017 stimuleras och stödjs huvudmännens arbete med psykisk hälsa. Regeringen avser att teckna en överenskommelse med liknande inriktning 2018.
I syfte att stärka förlossningvården och kvinnors hälsa i övrigt och därigenom bidra till att uppnå en mer jämställd vård och jämlik hälsa i befolkningen, genomför regeringen en flerårig satsning som innebär att 200 miljoner kronor 2015 och 400 miljoner kronor årligen 2016–2019 avsätts för dessa ändamål. I satsningen ingår insatser i primärvården som syftar till att stärka kvinnors hälsa om 130 miljoner kronor årligen. Den delen riktar sig särskilt till primärvården i socioekonomiskt utsatta områden.
Situationen inom förlossningsvården har länge visat tecken på ett allt mer ansträngt läge. Regeringens bedömning är att tillgängligheten till förlossningsvården, samt bristen på kontinuitet i vårdkedjan behöver åtgärdas. Genom ökade medel till bl.a. kompetensförsörjning och förbättrade vårdkedjor vill regeringen stärka landstingen i att vidta de insatser som krävs. Satsningen omfattar även området kvinnors hälsa i övrigt och kan därför sägas innefatta all vård som rör kvinnors hälsa. Regeringen föreslår av dessa skäl i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) en kraftig förstärkning av den pågående satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa. Under åren 2018 – 2022 avser regeringen att avsätta 1 miljard kronor årligen i detta syfte. Medlen är avsedda att i användas till att förstärka personaltätheten och att förbättra arbetsmiljön. Medlen får även användas till insatser inom neonatalvården.
Ett tydligt förbättringsområde i vårdkedjan är att skapa kontinuitet för kvinnan genom mödravård (MVC), förlossning och eftervård.
Ett särskilt viktigt område att utveckla är eftervården till kvinnan efter graviditet och förlossning. Det framgår av rapporter från Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) gällande eftervården (2017) respektive förlossningsskador (2016).
SKL genomför hösten 2017, som en åtgärd inom ramen för gällande överenskommelser mellan staten och SKL, en genomlysning av vårdkedjan som gäller graviditet, förlossning och eftervård.
Jag och regeringen är väl medvetna om att just eftervården för kvinnan efter förlossning är ett av de områden som måste stärkas. Satsningen på förlossningsvården omfattar därför även eftervården, bland annat ifråga om psykisk ohälsa hos kvinnan. Jag anser att regeringen genom denna satsning bidrar till att åstadkomma konkreta förändringar i just det avseende Camilla Waltersson Grönvall efterfrågar.
Stockholm den 15 november 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.