Den ekonomiska politikens påverkan på Värmland
Skriftlig fråga 2017/18:227 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-06
- Överlämnad
- 2017-11-07
- Anmäld
- 2017-11-08
- Svarsdatum
- 2017-11-15
- Sista svarsdatum
- 2017-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I Värmland är näringslivet till stor del präglat av en exportberoende industri. Handeln med exempelvis Norge är omfattande, och företagen är utsatta för en tuff internationell konkurrens. Givet dessa förutsättningar är faktorer som skattetryck och arbetsmarknadslagstiftning avgörande för att det värmländska näringslivet ska kunna växa och anställa fler.
Sedan den här regeringen tillträdde har dock skattetrycket höjts, men tack vare den internationella högkonjunkturen har tillväxten i Sverige varit relativt god trots skattehöjningarna. När konjunkturen svänger finns det däremot risk att ett högre skattetryck underminerar konkurrenskraften för de exportberoende företagen. Skattehöjningar riskerar att leda till sämre marginaler för företagen, vilket minskar viljan att expandera, investera och anställa fler.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
Är det finansministerns uppfattning att den nuvarande regeringens ekonomiska politik har givit näringslivet i Värmland bättre konkurrensvillkor än före regeringens tillträde?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:227 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Dnr Fi2017/04221/E4 | ||
Finansdepartementet |
Finansministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:227 av Pål Jonson (M) Den ekonomiska politikens påverkan på Värmland
Pål Jonson har frågat mig om regeringens ekonomiska politik har bidragit till att förbättra konkurrensvillkoren för näringslivet i Värmland.
Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för tillväxt och jobbskapande i hela landet. Konjunkturinstitutet bedömde i den senaste lönebildningsrapporten att svensk tillverkningsindustri är internationellt konkurrenskraftig.
Regeringen har sedan den tillträdde 2014 bedrivit en aktiv näringspolitik för att stärka svenska företags konkurrenskraft.
Regeringen anser att den bästa kunskapen om vad som behövs för att specifikt utveckla Värmlands län finns i den egna regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna hos länen. Tillsammans med länens egna prioriteringar och insatser skapar regeringens satsningar inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken mycket goda förutsättningar för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet.
Svensk industri är beroende av fungerande godstransporter som många gånger påbörjas på landsbygden. Regeringen satsar därför på ökat underhåll av spår och vägar på landsbygden. Det är en satsning på bättre arbetspendling och effektivare godstransporter på både väg och järnväg. Den gynnar hela landet och förstärker Sveriges position som export- och industriland. För att förbättra förutsättningarna för att bo, arbeta och driva företag i hela landet genomför regeringen även en omfattande bredbandssatsning. Regeringens mål är att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband 2025. Regeringen genomför också en kraftfull exportoffensiv. Bland annat genom att satsa på regionala exportcentra och att stärka Sverigebilden utomlands, vilket kommer att få positiv effekt på företagens internationella affärer.
Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre är det för Sverige. Den parlamentariska landsbygdskommittén har haft i uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Regeringen avser återkomma till riksdagen under våren 2018 med anledning av betänkandet, men föreslog i budgetpropositionen för 2018 att 750 miljoner kronor per år 2019 och 2020 avsätts.
Det företag själva anger som största hindret för att växa är att de inte hittar rätt utbildad arbetskraft. Regeringen satsar därför på ett brett kunskapslyft, en satsning som fullt utbyggd omfattar över 90 000 utbildningsplatser. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden, vilket avhjälper brister på arbetskraft samt säkrar den framtida kompetensförsörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation.
Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en förutsättning för att hela landet ska växa. För att underlätta för fler enmansföretag att ta steget att anställa har regeringen infört ett s.k. växa-stöd. Även små, unga företags möjligheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner förbättras genom att beskattningen av personaloptioner förändras. En annan viktig faktor, inte minst för innovativa och växande företag, är företagens finansieringsmöjligheter i utvecklingsskeden. Regeringen har därför skapat en ny finansieringsstruktur, där utbudet av statligt riskkapital har förbättrats och effektiviserats.
Sammantaget har den aktiva näringspolitiken bidragit till att förbättra konkurrensvillkoren för näringslivet i Värmland och på andra orter i Sverige.
Stockholm den 15 november 2017
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.