Möjlighet till spårbyte efter gymnasielagen
Skriftlig fråga 2017/18:234 av Johanna Jönsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-07
- Överlämnad
- 2017-11-08
- Anmäld
- 2017-11-09
- Svarsdatum
- 2017-11-15
- Sista svarsdatum
- 2017-11-15
- Besvarad
- 2017-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Sedan möjligheten till spårbyte infördes, och asylsökande som uppfyllde kraven på arbetstillstånd kunde byta spår och få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare, har detta hjälpt tusentals människor att stanna i Sverige för att arbeta.
Arbetskraftsinvandringen är bra för Sverige. Den förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och hjälper svenska företag med kompetensförsörjning. Spårbyte ger också en möjlighet för personer som saknar skyddsskäl, men ändå har en utsatt situation, att få stanna i Sverige. Det är bra både för dem och för Sverige.
Lagen om möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier syftade till att göra det möjligt för fler av dem som sökte asyl som minderåriga 2015 att få stanna i Sverige för att läsa färdigt gymnasiet och därefter söka arbete och få möjlighet att stanna som arbetskraftsinvandrare.
För väldigt många kan dock detta bara fungera om kraven på godkända id-handlingar mildras. För att de ska omfattas av den praktiska möjligheten att stanna även efter att ha läst klart gymnasiet måste kraven för arbetstillstånd ändras.
Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är därför:
Bereds sådana förändringar av regeringen, och när kan de förväntas vara på plats?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:234 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Dnr Ju2017/08639/POL | ||
Justitiedepartementet | |||
Migrationsministern och biträdande justitieministern | |||
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:234 av Johanna Jönsson (C) Möjlighet till spårbyte efter gymnasielagen
Johanna Jönsson har frågat mig om regeringen bereder förändringar och när de förväntas vara på plats.
Johanna Jönssons fråga avser identitetskrav för de personer som omfattas av de relativt nya reglerna om uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå och som efter genomförda studier, om villkoren är uppfyllda, kan få permanent uppehållstillstånd vid egen försörjning.
Under våren 2017 antog riksdagen propositionen 2016/17:133 om kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2017.
Av nämnda proposition framgår bland annat att regelverket med uppehållstillstånd för gymnasiestudier, etablering på arbetsmarknaden och försörjning utgör ett sammanhängande system som är tillgängligt för personer som tidigare fått eller kunnat få uppehållstillstånd på annan grund eller ett beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet. Det framgår av propositionen att det därför är rimligt att Migrationsverket vid sin bedömning behandlar regelkomplexet som en helhet och tillämpar samma beviskrav beträffande personers identitet som gällt i övrigt beträffande samma person.
Genom antagandet av propositionen antog riksdagen även ytterligare en tidsbegränsad lag i vilken regleras vad som ska gälla sedan den tillfälliga lagen upphört. Den senare lagen ska träda i kraft den 20 juli 2019 och upphöra att gälla den 20 januari 2023.
Mot bakgrund av ovanstående avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder.
Stockholm den 15 november 2017
Heléne Fritzon
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.