Synnerligen grovt vapenbrott
Skriftlig fråga 2017/18:242 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-08
- Överlämnad
- 2017-11-09
- Anmäld
- 2017-11-10
- Svarsdatum
- 2017-11-22
- Sista svarsdatum
- 2017-11-22
- Besvarad
- 2017-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I en nyligen meddelad dom från Högsta domstolen fastslås att innehav av fem automatkarbiner, fem magasin samt över 350 skarpa patroner inte är att anse som synnerligen grovt vapenbrott.
Grunden för ställningstagandet ansågs enligt justitierådet Agneta Bäcklund vara att fem helautomatiska automatkarbiner inte utgjorde ett så stort antal vapen att det var något av de allvarligaste fallen. Därmed ansågs rekvisiten för synnerligen grovt vapenbrott inte uppfyllda enligt justitierådet.
Innehav av ett skarpladdat automatvapen bör enligt min mening vara nog för att vapenbrottet ska anses vara synnerligen grovt. Tingsrätten gick på denna linje medan hovrätten och nu Högsta domstolen ändrade domslutet till endast grovt vapenbrott.
Ny lagstiftning för att skärpa straffen för bland annat grovt och synnerligen grovt vapenbrott är på gång, vilket jag välkomnar. Med anledning av Högsta domstolens dom verkar det dock råda osäkerhet om i vilka fall vapenbrott ska anses vara just synnerligen grovt och om vilket antal vapen och vilken typ som ska ligga till grund för bedömningen. Detta riskerar att få en avgörande negativ betydelse för utdömande av strängare påföljder.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta någon åtgärd med anledning av den nyligen meddelade domen, och vilken eller vilka åtgärder skulle det i så fall vara?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:242 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:242 av Anders Hansson (M) Synnerligen grovt vapenbrott, fråga 2017/18:246 av Roger Haddad (L) Synnerligen grovt vapenbrott samt fråga 2017/18:277 av Boriana Åberg (M) Definitionen av synnerligen grovt vapenbrott
Anders Hansson har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd, och vilken eller vilka åtgärder det i så fall skulle vara, med anledning av en nyligen meddelad dom av Högsta domstolen som fastställde att innehav av fem automatkarbiner, fem magasin och över 350 skarpa patroner inte är att anses som synnerligen grovt vapenbrott.
Roger Haddad har, med hänvisning till samma dom av Högsta domstolen, frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en översyn av vapenbrottslagstiftningen.
Utöver detta har Boriana Åberg frågat mig om jag och regeringen anser att Högsta domstolens dom uppfyller intentionerna med lagen och om jag tänker ändra lagen om den inte gör det.
En skärpt syn på allvarliga vapenbrott kan återspeglas i vapenbrottets struktur och straffskala. Regeringen har nyligen lagt fram förslag till riksdagen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott från ett år till två år och för synnerligen grovt vapenbrott från tre år till fyra år. Höjningen innebär en skärpt syn på de allvarligaste vapenbrotten och att personer som grips med skarpladdade vapen i princip alltid kommer att häktas i avvaktan på rättegång. Dessutom möjliggör straffskärpningen att hemliga tvångs-medel, t.ex. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, kommer att kunna användas i större utsträckning.
Ledamöterna har nu reagerat över tillämpningen av nuvarande lag vad gäller gränsdragningen mellan grovt och synnerligen grovt brott. Jag vill påpeka att det var den förra regeringen som föreslog att det vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt särskilt ska beaktas om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen. Utifrån praxisutvecklingen kan det finnas anledning att på nytt se över vapenlagstiftningen. Regeringen kommer noggrant att följa vad de straffskärpningar vi nyss har föreslagit får för effekt. Självklart är vi beredda att agera om det bedöms nödvändigt framöver.
Stockholm den 22 november 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.