Hamnkonflikten
Skriftlig fråga 2017/18:296 av Christian Holm Barenfeld (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-20
- Överlämnad
- 2017-11-21
- Anmäld
- 2017-11-22
- Svarsdatum
- 2017-11-29
- Sista svarsdatum
- 2017-11-29
- Besvarad
- 2017-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Konflikten i Göteborgs containerhamn har aldrig varit ett problem som enbart är isolerat till Västsverige och Göteborg. I konfliktens fotspår ser vi nu att när sjöfart inte kan användas lastas containrar till lastbilar som ska till kontinenten, något som genererar en negativ miljöpåverkan. Utsläppen har ökat med 124 ton koldioxid per dag. Dessutom får konflikten efterspel i områden som arbetsmarknad och för företagsamheten.
Ingen region lämnas opåverkad när Sveriges största hamn inte levererar till sin fulla kapacitet. I bland annat Värmland ser vi hur konflikten har lett till oro och fördyrningar hos företag. Basindustrin, som är så otroligt viktig för Värmland, har fått sig en rejäl törn. De företag som har över 90 procent i export har sedan konfliktens början fått över 50 procent mer i fraktkostnader och det är inte ovanligt med extrakostnader upp mot 250 000 kronor. Detta är merkostnader som företagen måste kunna bära för att behålla sina kunder men också sin konkurrenskraft.
Medlare har tillsatts och de har även avslutat sitt uppdrag. Hamnkonflikten ser inte ut att få ett slut i vår närtid. Med merkostnader som ökar för varje dag som går finns det även en överhängande risk att företagen i Värmland måste säga upp personal eller kanske till och med riskerar att gå i konkurs.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
På vilket sätt avser ministern och regeringen att fortsättningsvis hantera hamnkonflikten för att inte företag i andra sektorer ska lida mer skada?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:296 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
PAGE
2
Dnr A2017/02201/ARM | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:296 och 2017/18:297 av Christian Holm Barenfeld (M) Hamnkonflikten
Christian Holm Barenfeld har frågat vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att möta hamnkonflikten och säkra att inte fler jobb och arbetstillfällen går förlorade. Christian Holm Barenfeld har också frågat statsrådet Mikael Damberg på vilket sätt han och regeringen avser att fortsättningsvis hantera hamnkonflikten för att inte företag i andra sektorer ska lida mer skada. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Jag delar Christian Holm Barenfelds uppfattning att situationen i containerterminalen inte enbart är ett problem isolerat till Västsverige och Göteborg. Även andra regioner i Sverige påverkas. Göteborgs Hamn är ett transportnav för en stor del av Sveriges logistik och handel och det är av avgörande betydelse att hamnens del i transportkedjan kan fungera på ett effektivt sätt. Osäkerheten kring situationen i containerterminalen påverkar inte bara hamnens kunder och de företag som transporterar varor till och från hamnen. Den riskerar också att hota Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb.
Jag vill betona att ingen annan än parterna kan lösa situationen i Göteborgs Hamn. Det vilar ett mycket stort ansvar på parterna att komma överens om en lösning. Staten kan enligt gällande bestämmelser vara behjälplig med medling genom Medlingsinstitutet. Staten har vidare ett ansvar för att säkerställa ett ändamålsenligt regelverk med långsiktigt hållbara och tydliga spelregler som möjliggör för parterna att fortsatt ta ansvar för att reglera villkoren på svensk arbetmarknad.
Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och den grundlagsskyddade strejkrätten med de begränsningar som finns främst i medbestämmandelagen. Modellen bidrar till en arbetsmarknad i samhällsekonomisk balans och arbetsfred. Totalt sett har den svenska arbetsmarknaden mycket få förlorade arbetsdagar på grund av konflikter jämfört med andra länder. Men den långvariga konflikten i Göteborgs Hamn är ett exempel på en situation där den svenska modellen inte fungerar tillfredsställande.
Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 22 juni 2017 att tillsätta en utredning om en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om det är möjligt och lämpligt att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal. Utredarens uppdrag är också att se över om det behövs förändringar av fredspliktsreglerna i situationer när en arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal i förhållande till en arbetstagarorganisation, utsätts för stridsåtgärder av en annan arbetstagarorganisation. Om utredaren kommer fram till att författningsändringar är nödvändiga ska utredaren även lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs.
Stockholm den 29 november 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.