Hinder för återvändandearbetet

Skriftlig fråga 2017/18:301 av Aron Modig (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-21
Överlämnad
2017-11-21
Anmäld
2017-11-22
Svarsdatum
2017-11-29
Sista svarsdatum
2017-11-29
Besvarad
2017-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Att vi har ett ordnat återvändande och att det är en tydlig skillnad mellan ett ja och ett nej i asylprocessen är viktigt för att legitimiteten i – och förtroendet för – asylrätten och vår reglerade migrationspolitik ska upprätthållas. Det är också centralt för att Sverige som land ska kunna vara generöst över tid i att ge skydd till människor som är i behov av det.

I återvändandearbetet kan det ytterst vara nödvändigt att använda sig av tvång för att verkställa avvisningar eller utvisningar. Att avvisa personer med tvång är dock både svårt och kostsamt, varför det är en stor fördel om en större andel av de personer som fått avslag på sina asylansökningar kan förmås att återvända självmant.

Sedan i somras har vissa unga nyanlända som studerar på gymnasienivå fått möjlighet att stanna längre i Sverige än vad de annars hade fått samt möjlighet att efter genomförda gymnasiestudier söka arbete. Lagen har från flera håll – bland annat från Migrationsverket – fått kritik för att vara komplicerad och svårtolkad. I sitt remissvar från januari uttryckte myndigheten att lagen skulle komma att innebära att det skapas incitament för den enskilde att inte medverka till återvändandet eftersom en viktig del för ett självmant återvändande är att minimera tiden i Sverige.

I sin senaste prognos från oktober tar Migrationsverket åter upp just detta. Myndigheten skriver:

En annan ny omständighet som påverkar återvändandearbetet är att personer som efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut åberopar den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier som avser sökande mellan 17 till 24 år. Flera personer som är äldre än så åberopar gymnasiestudier som skäl för uppehållstillstånd. Enligt Polisen utgör en sådan ansökan ett hinder för verkställighet även om Migrationsverket avvisat ansökan. Detta påverkar Polisens möjligheter att verkställa avslagsbeslut vilket också bedöms leda till minskade incitament till självmant återvändande.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

Hur har statsrådet och regeringen för avsikt att hantera det faktum att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasienivå, enligt Migrationsverkets och polisens bedömning, tycks försvåra återvändandearbetet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:301 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)



PAGE

2


Dnr Ju2017/08993/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:301 av Aron Modig (KD) Hinder för återvändandearbetet

Aron Modig har frågat mig hur jag eller regeringen har för avsikt att hantera det faktum att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasienivå, enligt Migrationsverkets och Polisens bedömning, tycks försvåra återvändandearbetet.

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar och human migrationspolitik är det avgörande att personer, som efter en rättssäker prövning av asylskälen har fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, återvänder så snabbt som möjligt till sitt hemland eller annat land.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att beslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras på ett välordnat sätt. Dessa åtgärder redovisas i svar som lämnades den 22 november på fråga 2017/18:259 av Aron Modig.

Både Migrationsverket och Polismyndigheten har i rättsliga kommentarer så sent som i oktober 2017 redogjort för hur myndigheterna – inom ramen för deras uppdrag att verkställa beslut om avvisningar och utvisningar – ska hantera ansökningar om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå enligt den tillfälliga lagen.

Jag ser mot denna bakgrund inte anledning att nu vidta någon åtgärd.

Stockholm den 29 november 2017

Heléne Fritzon

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.