Resenärskriterier

Skriftlig fråga 2017/18:314 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-22
Överlämnad
2017-11-23
Anmäld
2017-11-24
Svarsdatum
2017-11-29
Sista svarsdatum
2017-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Regeringen har tagit ett allt större ansvar för en hållbar framtid genom stora satsningar på miljön och mot klimatförändringar. Förutom direkta miljö- och klimatsatsningar har kollektivtrafiken varit en viktig del för att minska resandets miljöpåverkan. Det senaste förslaget om ett treårigt statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år för att möjliggöra avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven är ytterligare ett steg i den riktningen.

Jag var nyligen och besökte Kollektivtrafikens hus i Stockholm för att träffa kollektivtrafikbranschens aktörer. Ett möte med intressanta diskussioner och fokus på hur människor i framtiden ska kunna ta sig så kallat från dörr till dörr.

I dag är Sveriges kollektivtrafik oerhört uppdelad mellan de olika landstingen och regionerna. Det gäller allt ifrån olika typer av biljetter och prissättningar till tekniska system. Mest intressant är kanske skillnaden i resenärskriterier, det vill säga vilka åldrar som gäller för barn-, ungdoms- och vuxenbiljetter. På en del håll i landet är du vuxen medan du i andra län räknas som ungdom vid samma ålder. Just skillnaden mellan barn- och ungdomsbiljetter är problematisk, då den kan ställa till svårigheter för ungdomar som reser över länsgränser.

Det finns mycket att vinna på att någon tar ett helhetsansvar i den här frågan. Även om kollektivtrafiken många gånger ligger regionalt har regeringen uppdraget att hela Sverige ska leva. I en samtid där människor förflyttar sig över gränser, pendlar och reser som aldrig förr behöver regeringen ta ett övergripande ansvar. Detta skulle vara något som gör det lättare för resenärer att resa kollektivt. Ett första steg skulle kunna vara samordning av biljettsystem och resenärskriterier.

Min fråga till statsrådet Tomas Eneroth:

 

Hur ställer sig regeringen till att staten tar ett större ansvar för samordning av kollektivtrafiken?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:314 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)



PAGE

1


Dnr N2017/07136/TS

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:314 av Lars Mejern Larsson (S) Resenärskriterier

Lars Mejern Larsson har frågat mig hur regeringen ställer sig till att staten tar ett större ansvar för samordning av kollektivtrafiken.

Regeringen har tagit ett allt större ansvar för en hållbar framtid genom stora satsningar på miljön och mot klimatförändringar, och det stämmer att kollektivtrafiken är en viktig del för att minska resandets miljöpåverkan. Som Lars Mejern Larsson påpekar är förslaget om ett treårigt statligt bidrag på 350 miljoner kronor per år för att möjliggöra avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven ytterligare ett steg i den riktningen.

Samarbetet mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna över länsgränserna blir allt viktigare för att knyta samman arbetsmarknadsregioner och göra det enklare att arbetspendla och genomföra vardagsresor.

Kollektivtrafikbranschen arbetar aktivt med detta och många andra frågor inom ramen för branschsammanslutningen Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik. I branschsammanslutningen tas gemensamma vägledningar fram och även modeller för avtal och hur man tar fram trafikförsörjningsprogram och genomför samråd.

Ansvaret för den regionala kollektivtrafiken ligger på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) vilket regleras i kollektivtrafiklagen och genom EU:s kollektivtrafikförordning.

Regeringen har dock tagit ett ökat ansvar för kollektivtrafikförsörjningen och tillgängligheten i hela landet genom att bl.a. göra det enklare för regionala kollektivtrafikmyndigheter att direkttilldela kollektivtrafikavtal. I fråga om kollektivtrafik på järnväg får Trafikverket dessutom direkttilldela sådana avtal utan begränsning.

Regeringen har dessutom tagit ett flertal initiativ, varav flera inom regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter som syftar till att utveckla och modernisera kollektivtrafiken till det nya konceptet Mobilitet som en tjänst, även kallat kombinerad mobilitet.

Även i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet som lämnades till regeringen den 31 augusti i år finns två särskilda åtgärder som kommer att underlätta för resenärer att använda samma biljett- och betallösning inom kollektivtrafiken. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2018 och jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda åtgärder.

I första hand hoppas jag att branschen, med hjälp av de incitament som regeringen ger, möjliggör att resenären på ett enkelt och smidigt sätt kan använda den biljett- och betallösning som kunden själv väljer och att detta även fungerar väl vid resor över länsgränserna.

Jag utesluter dock inte att vidta ytterligare åtgärder på sikt om frågan kvarstår som ett hinder för resenärers val av kollektivtrafikutövare.

Stockholm den 29 november 2017

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.