Transnationella listor i Europaparlamentsval

Skriftlig fråga 2017/18:34 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

till Statsrådet Ann Linde (S)

I Europaparlamentet diskuteras just nu hur de 73 brittiska platserna i Europaparlamentet ska hanteras i och med att britterna lämnar unionen 2019.

Ett förslag som presenterats är att 22 av dessa platser behålls och delas ut till de länder som i dag har för få parlamentsplatser i förhållande till sin folkmängd. Sverige är ett sådant land och föreslås således att få en till plats i parlamentet i denna lösning. Resterande 51 platser försvinner från parlamentet.

Ett annat förslag i dessa diskussioner är att till nästa Europaval 2019 skapa så kallade transnationella listor. Parallellt med de nationella valsedlar med kandidater som finns i dag skulle även listor med kandidater från olika länder med samma politiska hemvist skapas. Således skulle till exempel Socialdemokraterna i Sverige kunna göra en gemensam lista med socialdemokraterna i något eller några andra europeiska länder. Tanken är att använda en del av mandaten/platserna från brexit till att fördela till transnationella listor. Frankrikes president Macron är en stor anhängare av denna idé och driver den starkt vilket även är fallet med Italiens regering som menar att sådana listor skulle öka transparensen och intresset att delta i valen till Europaparlamentet.

Moderaterna vänder sig starkt mot denna idé. Vi tror inte att det är något som skulle öka legitimiteten för Europaparlamentet eller höja det medborgerliga intresset. I stället drivs denna idé från länder som vill öka sin egen nationella representation inom Europaparlamentet med förtecken om att det handlar om att öka institutionens demokratiska legitimitet.

Detta är en fråga där det borde finnas en svensk samsyn.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

Vad är statsrådets och regeringens ståndpunkt om transnationella listor och hur ser strategin ut för att den ska få stöd på EU-nivå?