Slavhandel i Libyen
Skriftlig fråga 2017/18:344 av Sofia Damm (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-28
- Överlämnad
- 2017-11-29
- Anmäld
- 2017-11-30
- Svarsdatum
- 2017-12-06
- Sista svarsdatum
- 2017-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under hösten har ett antal rapporter från bland annat FN och IOM publicerats om situationen i Libyen. Av dessa framkommer att flyktingar, som för tillfället befinner sig i Libyen för att ta sig vidare norrut mot Europa, lever under förhållanden som närmast kan beskrivas som misär.
Av rapporterna, bland annat en rapport från säkerhetsrådet (S/2017/466), framkommer att de som faktiskt lyckats fly från det libyska fastlandet inte bara står inför ett Medelhav som riskerar att ta deras liv, utan också en kustbevakning som använder högst tvivelaktiga metoder. Av rapporten framgår att kustbevakningen vid flera tillfällen beskjutit migranters båtar. Det är förståeligt att EU velat stödja kustbevakningen för att stoppa skrupellösa människosmugglare och undermåliga båtar, men det är inte acceptabelt om EU stöder en kustbevakning som inte respekterar mänskliga rättigheter.
Bland dem som inte haft tillräckliga medel för att betala människosmugglarna har en slavmarknad utvecklats. Åtskilliga exempel har den senaste tiden uppdagats där människor på slavauktioner under de mest kränkande former sålts till högstbjudande för att arbeta som exempelvis grävare eller jordbruksarbetare. Ofta för att betala av skulden till människosmugglarna som inte anser sig ha fått betalt.
Denna fruktansvärda behandling av människor i stor utsatthet måste adresseras av både Sverige och EU.
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur försäkrar sig ministern om att stödet till Libyen går till insatser där mänskliga rättigheter värnas, och hur säkerställs skydd av utsatta människor så att de inte säljs som slavar?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:344 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
PAGE
2
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:344 av Sofia Damm (KD) Slavhandel i Libyen
Sofia Damm har frågat mig om hur jag försäkrar mig om att stödet till Libyen går till insatser där mänskliga rättigheter värnas, och hur utsatta människor säkerställs skydd, så att de inte säljs som slavar.
Regeringen ser mycket allvarligt på uppgifterna om att migranter i Libyen säljs som slavar. Ingen kan lämnas oberörd av de fruktansvärda bilder och rapporter som sprids i media. Situationen i Libyen är ytterligare ett exempel på hur konfliktsituationer leder till kränkningar, allvarliga övergrepp av mänskliga rättigheter och skapar en grogrund för människohandel. Regeringen stödjer därför FN:s generalsekreterare Guterres uppmaning till ökad internationell samverkan för att förebygga och bekämpa människohandel och lagföra förbrytare. Sverige har vid Libyenrelaterade möten i FN:s säkerhetsråd återkommande uppmärksammat flyktingar och migranters utsatta situation i Libyen, och vikten av humanitärt tillträde till de förvar där flyktingar och migranter hålls.
Anklagelserna som från vissa håll riktats mot EU är allvarliga. Det är viktigt att komma ihåg att syftet med EU:s migrationsrelaterade insatser i Libyen är att skydda migranter, förstöra och motarbeta nätverk för människosmuggling, stärka de libyska myndigheternas möjlighet till ansvarsutkrävande och framförallt rädda liv. I ljuset av detta har Sverige drivit att EU ska bidra till ökad internationell samverkan för att såväl undersöka frågan om slavhandel, som att angripa migrationssituationen ur ett helhetsperspektiv, i synnerhet genom att bemöta den irreguljära migrationens grundorsaker, hitta lagliga vägar för migration och motverka människosmuggling. Sverige har också i EU-sammanhang drivit vikten av att alla individers mänskliga rättigheter skyddas och respekteras, samt vikten av humanitärt tillträde till de s.k. förvar som finns för migranter i Libyen. Sverige är den största givaren av icke-öronmärkt kärnstöd till UNHCR och har utöver sitt betydande stöd till IOM bl.a. bidragit specifikt till IOM:s arbete i Västafrika och Sahel. Sverige har betonat att IOM och UNHCR är centrala aktörer och behöver utökat stöd.
Vid sidan av migrationsinsatserna har EU flera andra engagemang i Libyen. EU:s insatser sker i samråd med FN, som leder fredsprocessen. EU ger ett stort stöd till FN-sändebudet Ghassan Salamés kontor, och gränshanteringsinsatsen EUBAM arbetar nära tillsammans med FN-missionen UNSMIL. Vid AU-EU-toppmötet i Abidjan den 29-30 november, där statsministern deltog, enades EU och AU:s ledare om ett gemensamt uttalande, som i kraftiga ordalag fördömer övergrepp mot migranter och flyktingar i Libyen, och understryker behovet av att förbättra deras situation. I samband med toppmötet gjordes även en överenskommelse mellan AU, EU och FN om fördjupad samordning av pågående insatser, inklusive tätare samarbete med libyska myndigheter. Syftet är att skydda migranter och flyktingar i framför allt Libyen, men också längs migrationsrutterna, samt underlätta pågående arbete med vidarebosättning och frivilligt återvändande. EU, inklusive Sverige, ser en politisk lösning på konflikten i Libyen som den enda långsiktigt hållbara lösningen på den fruktansvärda situationen i landet.
Stockholm den 6 december 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.