Sysselsättningsgapet
Skriftlig fråga 2017/18:377 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-30
- Överlämnad
- 2017-12-01
- Anmäld
- 2017-12-04
- Svarsdatum
- 2017-12-13
- Sista svarsdatum
- 2017-12-13
- Besvarad
- 2017-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
När man pratar om integration kan det betyda olika saker beroende på vem man frågar. De allra flesta partier är överens om att man är del av det svenska samhället när man jobbar minst en timme i veckan. Till det räknas också om man är en del i diverse subventionerade arbetsmarknadsåtgärder. Sverigedemokraterna delar inte denna uppfattning; vi tycker att det är en väldigt generös definition.
Om man emellertid mäter graden av integration i sysselsättningsgrad ser det ändå inte bra ut. Genom sysselsättningsgapet synliggörs skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Lägger man till ytterligare en variabel – kön – ser verkligheten än mer problematisk ut.
Sysselsättningsgraden för hela befolkningen ligger på 68,1 procent, medan motsvarande siffra bland invandrarkvinnor ligger på 55,6 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Denna grupp är också unik på så vis att det är den enda gruppen där arbetslösheten faktiskt ökar, trots en fördelaktig åldersprofil och trots en högkonjunktur. Med andra ord pekar ingenting på att sysselsättningsgapet minskar eller kommer att minska i framtiden. Det föranleder frågeställningen om vad som händer när nästa lågkonjunktur slår till. Vi kan också konstatera att integrationsanslagen i budgeten inte har gett önskad effekt.
Jag vill därför fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Avser minstern och regeringen att komma med nya förslag på åtgärder för att bryta utvecklingen specifikt bland gruppen invandrakvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:377 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
PAGE
2
Dnr A2017/02279/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:377 av Dennis Dioukarev (SD) Sysselsättningsgapet
Dennis Dioukarev har frågat mig om jag och regeringen avser att komma med nya förslag på åtgärder för att bryta utvecklingen specifikt bland gruppen invandrarkvinnor.
Svensk arbetsmarknad utvecklas fortsatt starkt. Sedan regeringen tillträdde är det mer än 200 000 fler som är i jobb. Två tredjedelar av sysselsättningsökningen har skett bland utrikes födda. Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU och höga ambitioner om jämnare sysselsättning mellan kvinnor och män, oavsett ursprung. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningsgraden ökat för både utrikes födda kvinnor och män.
Trots att sysselsättning bland utrikes födda kvinnor ökar är skillnaden jämfört med inrikes födda kvinnor fortfarande oacceptabelt stor. Regeringen har därför genomfört ett antal åtgärder för att fler utrikes födda kvinnor ska arbeta eller studera - vårdnadsbidraget är avskaffat, föräldraförsäkringen har begränsats för personer som kommer till Sverige med barn äldre än ett år och extratjänster som bland annat går till utrikes födda kvinnor har införts. Regeringen gör stora satsningar på utbildning samt inför en utbildningsplikt och nya regler inom etableringen, med ökade krav på individen. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att särskilt arbeta för att minska arbetslösheten och höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor.
Det behövs mer kunskap om vilka faktorer som hindrar respektive underlättar för utomeuropeiskt födda kvinnor att delta i arbetskraften. Statskontoret har därför fått i uppdrag att sammanställa och utveckla kunskapen om varför utomeuropeiskt födda kvinnor står utanför arbetskraften och vad som kan förbättra förutsättningarna att delta i arbetskraften.
Stockholm den 13 december 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.