Kraftiga kostnadshöjningar för sjöfarten

Skriftlig fråga 2017/18:4 av Anders Åkesson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-13
Överlämnad
2017-09-14
Anmäld
2017-09-15
Svarsdatum
2017-09-20
Sista svarsdatum
2017-09-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

I svaret på min fråga 2016/17:1838 poängteras ännu en gång att överflyttning av godstransporter från väg till sjö är något som regeringen vill uppnå. Målet är bra men mål utan verkningsfulla medel är bara önsketänkande. Politiken måste agera starkare än att bara hoppas på att en utveckling mot en stärkt konkurrenskraft för sjöfarten sker av sig själv.

Sjöfartsverket höjde vid årsskiftet farleds- och lotsavgifterna med 100 miljoner. Myndigheten har nu aviserat en ytterligare höjning som dessutom är något större. Under det socialdemokratiska styret har sjöfarten på strax över ett år fått avgiftshöjningar om 200 miljoner. Samtidigt beslöt man att inte förlänga den sjöfartsmiljard som Alliansen genomförde under sina år vid makten. Totalt innebär det att kostnaderna för sjöfarten 2018 är mer än 500 miljoner kronor högre än de var under Alliansens tid vid makten. Samtidigt sitter regeringen och hoppas på en överflyttning till sjöfart och att sjöfarten ska bidra till stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Jag är inte av den tron att man tar politiskt ansvar genom att blunda och hoppas. Sjöfartsverkets budget måste vara i balans men avgiftsökningarna går stick i stäv med att skapa en konkurrenskraftig sjöfart. Antingen måste attraktiviteten stärkas på annat sätt så att kostnadshöjningarna motsvaras av en kvalitetsförbättring eller så måste tillskott ske så att Sjöfartsverket inte behöver göra kostnadshöjningen för att få en balanserad budget.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

På vilket sätt avser statsrådet och regeringen att agera för att kostnadshöjningarna inte ska leda till en överflyttning åt fel håll, det vill säga från sjö till land?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:4 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Dnr N2017/05746/SUBT

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:4 av Anders Åkesson (C) Kraftiga kostnadshöjningar för sjöfarten

Anders Åkesson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen avser att agera för att kostnadshöjningarna inte ska leda till en överflyttning ”åt fel håll”, det vill säga från sjö till land.

Det är riktigt som Anders Åkesson skriver i sin fråga att regeringen har som ambition att främja överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. Sjöfarten spelar en viktig roll i det svenska transportsystemet, inte minst för de svenska exportnäringarna.

Sjöfartsverket är ett affärsverk och finansieras huvudsakligen av farledsavgifter och lotsavgifter. Det är Sjöfartsverket som till stora delar bestämmer avgifternas storlek.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att ett tillfälligt s.k. Eko-bonussystem införs 2018–2020 i syfte att stimulera till en överflyttning av gods från väg till sjöfart. Genom att stödja nya intermodala transportlösningar kan utsläpp av luftföroreningar minska. Eko-bonusen kompenserar för de merkostnader som kan vara förenade med att etablera sjötransportlösningar som en del av transportkedjan.

Den 30 december 2016 redovisade Sjöfartsverket det regeringsuppdrag som handlade om att analysera utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart. Slutsatserna och åtgärdsförslagen har en bred inriktning och berör många olika aktörer. Olika avgifter spelar en viktig roll vid val av transportupplägg. Jag kan konstatera att i Sjöfartsverkets rapport framkommer att verkets avgifter utgör en mindre del av de totala transportkostnaderna. Det är viktigt att ha detta i åtanke. Sjöfartsverkets uppdragsredovisning bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Arbetet med ambitionen att få till en överflyttning av gods från väg till sjöfart kommer jag följa mycket noggrant.

Stockholm den 20 september 2017

Tomas Eneroth

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.