Symboler och hets mot folkgrupp

Skriftlig fråga 2017/18:49 av Jeff Ahl (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-29
Överlämnad
2017-09-29
Anmäld
2017-10-10
Svarsdatum
2017-10-11
Sista svarsdatum
2017-10-11
Besvarad
2017-10-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

I en intervju i Sveriges Radio P1 den 29 september 2017 gav statsministern uttryck för att det kan finnas behov av en översyn av vilka symboler som kan klassas som nazistiska och därmed kan bli straffbara att använda i det offentliga rummet. Han gav under intervjun ett svar som var något svårtytt, men det skulle kunna tolkas som att han menade att den urgamla symbolen för krigsguden Tyr skulle kunna utgöra en sådan symbol som skulle kunna falla under lagen om hets mot folkgrupp.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

 

Är det ministerns och regeringens mening att tyrrunan ska förbjudas att användas i det offentliga rummet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:49 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2017/07701/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:49 av Jeff Ahl (SD) Symboler och hets mot folkgrupp

Jeff Ahl har frågat kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke om det är ministerns och regeringens mening att tyr-runan ska förbjudas att användas i det offentliga rummet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Som många symboler förekommer tyr-runan i flera sammanhang. Den är från början en del av det fornnordiska alfabetet men har senare använts som symbol av Hitlers nazister. I dag finns den i Nordiska motståndsrörelsens logotyp.

–

I vissa fall kan bärandet av symboler utgöra hets mot folkgrupp. Det fastslog Högsta domstolen 1996 då den dömde en person för hets mot folkgrupp sedan han bland människor på allmän plats hade burit märken med anknytning till nationalsocialistiska rörelser, bl.a. en örn, den s.k. odalrunan och en lagerkrans. Hetsbrottet förbjuder dock inte symboler som sådana, utan det avgörande är om den som burit symbolen har spritt ett meddelande som hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. När bestämmelsen tillämpas måste grundläggande rättigheter beaktas, t.ex. yttrandefriheten och religionsfriheten enligt svensk grundlag och Europakonventionen.

Om dagens lagstiftning är tillräcklig för att bemöta hotet från främlingsfientliga eller antidemokratiska grupper är en fråga jag kan få anledning att återkomma till. Kultur- och demokratiministern och jag träffar i dag representanter för ett antal partier för att diskutera samhällets förmåga att motverka antidemokratiska rörelser.

Stockholm den 11 oktober 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.