Bemanningsföretagens verksamhet i sjukvården
Skriftlig fråga 2017/18:52 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-09-29
- Överlämnad
- 2017-09-29
- Anmäld
- 2017-10-10
- Sista svarsdatum
- 2017-10-11
- Svarsdatum
- 2017-10-18
- Besvarad
- 2017-10-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
I SVT Nyheter den 26 september 2017 uttalade socialminister Annika Strandhäll sig om bemanningsföretag: "Landstingen måste vara solidariska i att bryta ryggraden på hyrbranschen." Jag noterar att uttalandet har tagits emot med förvåning och bestörtning av bemanningsföretagens medlemsföretag. I ett öppet brev till socialministern skriver man:
Bemanningsföretag sätter årligen 220 000 människor i arbete i Sverige. 5 500 medarbetare i bemanningsföretag – läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, administratörer osv.– går till sitt jobb inom vården i dag för att få den att fungera. Det är dessa medarbetare som är branschen. De arbetar med kollektivavtal i en väl reglerad bransch bestående av auktoriserade och årligen granskade företag som förbinder sig att följa branschens etiska regler.
Många av dessa medarbetare har stannat i vården just för att bemanningsföretag kunnat erbjuda en bättre arbetsgivare än landstinget. Nio av tio medarbetare inom vårdbemanning trivs på jobbet och skulle rekommendera det till andra. Sjukskrivningarna i branschen är få och korta. Utan denna hårt arbetande bransch skulle vårdcentraler stänga, operationer ställas in och befintlig landstingsanställd personal i ännu högre utsträckning gå in i väggen.
Att en minister så ensidigt uttrycker sig så negativt om en bransch som bidrar med stora kvalitetsförbättringar i vården måste vara unikt.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Är det ministerns avsikt att, i linje med sitt uttalande, vidta åtgärder för att förhindra bemanningsföretag från att verka i sjukvården?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:52 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05383/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:52 av Lars Beckman (M) Bemanningsföretagens verksamhet i sjukvården
Lars Beckman har frågat mig om det är min avsikt att vidta åtgärder för att förhindra bemanningsföretagen från att verka i sjukvården.
Låt mig inledningsvis göra klart att det inte är förekomsten av bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården som är problemet, utan landstingens stora beroende av inhyrd personal. Det är naturligt att arbetsgivare vid arbetstoppar eller särskilda händelser såsom att flera ur personalen är drabbade av exempelvis influensa, anlitar ett bemanningsföretag för att säkerställa att verksamheten vid vårdcentraler och sjukhus upprätthålls. Det kan vara både bra och ändamålsenligt. Vid sådana tillfällen kan det vara nödvändigt att patienter får acceptera bristande kontinuitet och att personalen har sämre kännedom om patientens sjukdomshistoria – till förmån för bibehållen tillgänglighet.
Min uppfattning är emellertid att när förekomsten av hyrpersonal på vissa ställen blir regel och inte undantag, bidrar det inte till kvalitetsförbättringar. När vårdpersonalen vare sig känner patienterna eller varandra ökar tvärtom risken för misstag i vården och det leder till sämre kvalitet. Kontinuitet i vårdkontakten är viktig, inte minst inom primärvården.
Det beroende av hyrpersonal, också till grundbemanningen, som vi i dag ser i alltför stora delar av hälso- och sjukvården är inte sunt. Det innebär, utöver kontinuitetsproblem för patienterna, också stora kostnadsökningar för landstingen. Detta är resurser som hade kunnat användas till andra angelägna insatser inom vården, såväl för förbättrade förutsättningar för personalen som för direkta insatser till patienterna.
Regeringen har under mandatperioden gjort stora satsningar för att bidra till utveckling av landstingens kompetensförsörjningsarbete. En särskild professionsmiljard har avsatts, antalet utbildningsplatser för bl.a. sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor har utökats, resurserna för validering av utländska sjukvårdsutbildningar hos Socialstyrelsen har kraftigt förstärkts, och ett flertal myndighetsuppdrag har getts på området.
Vidare har regeringen i budgetpropositionen aviserat en satsning på två miljarder kronor årligen riktad mot personalen inom hälso- och sjukvården som bl.a. får användas till att erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen och utveckla arbetssätt i syfte att vårdpersonal ska arbeta kvar.
Min avsikt är inte att förhindra bemanningsföretag att verka i hälso- och sjukvården. Däremot har jag för avsikt att fortsatt verka för att landstingen ska kunna bryta sitt beroende av hyrpersonal i den dagliga verksamheten.
Stockholm den 18 oktober 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.