Långsiktighet i jordbruksstödet

Skriftlig fråga 2017/18:537 av Åsa Coenraads (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Europas framtida jordbrukspolitik är aktuell igen, då den nya reformen CAP 2030 ska börja förhandlas. Diskussionerna går än så länge höga, och med anledning av brexit är osäkerheten stor om hur politiken och budgeten inom jordbruksområdet kommer att utvecklas. Jordbrukspolitiken omfattar nära 40 procent av den samlade EU-budgeten, och en stor del går tillbaka i form av direktstöd till medlemsländerna. Den svenska ståndpunkten, oavsett regering, har alltid varit att EU-budgeten borde minska, och i dag är det än viktigare att stå fast vid denna ståndpunkt. Storbritanniens utträde ska under inga omständigheter innebära att de kvarvarande medlemsländerna täcker det ekonomiska bortfallet genom höjda avgifter. 

Det finns anledning att vara orolig för framtiden. I kommande CAP-förhandlingar måste Sverige stå stabilt och inte låta grundidén med EU hamna i skymundan. 

I tidningen Land Lantbruk den 12 december 2017 uttrycker landsbygdsministern en önskan om att den nya CAP:en ska öppna upp för tillfälliga stöd som snedvrider konkurrensen inom unionen. I detta fall gäller det högre ersättning till medlemsländerna för god djurvälfärd eller betande djur via speciella ersättningar eller en premie. Detta med anledning av EU-kommissionären Phil Hogans meddelande om att Bryssel inte längre ska detaljstyra jordbruksstödet utan i högre grad överlåta utformningen till medlemsländerna. 

Detta riskerar att öppna upp för olika former av statsbidrag utöver de ersättningar som ges i form av jordbruksstödet från EU. Det är något som Sverige har allt att förlora på, eftersom det i praktiken innebär att EU skulle uppmuntra medlemsländerna att ge upp den gemensamma lagstiftningen, vilket i sin tur skulle snedvrida konkurrensen inom unionen och i grunden motverka syftet med en gemensam union. 

Risken finns även att stöden är just tillfälliga och att svenska företagare bygger in sig i system som riskerar att gå med förlust den dagen EU bestämmer sig för att ta tillbaka stöden. Svenska lantbrukare behöver långsiktiga och stabila förhållanden för att klara sig över tid. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Är det statsrådets och regeringens avsikt att ge EU:s medlemsländer möjligheten att inom ramen för CAP införa olika former av statsbidrag som riskerar att snedvrida konkurrensen inom EU?