Statliga bolag och reklamkampanjer
Skriftlig fråga 2017/18:55 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-09-29
- Överlämnad
- 2017-10-02
- Anmäld
- 2017-10-10
- Sista svarsdatum
- 2017-10-11
- Svarsdatum
- 2017-10-18
- Besvarad
- 2017-10-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Den senaste tiden har bland annat över 50 helsidesannonser som ingår i en nationell reklamkampanj från Systembolaget spridits över landet. Där tar Systembolagets ledning ställning mot gårdsförsäljning av lokalproducerad öl, vin och cider. Systembolagets kampanj finansieras med skattebetalarnas resurser och berör en het politisk fråga som debatteras flitigt i svensk politik.
Systembolagets kampanj har fått enorma reaktioner i fråga om hur de av regeringens statliga bolag som hanterar svenskt alkoholmonopol aktivt bedriver politisk kampanj med skattebetalarnas resurser. Därför är det viktigt att regeringen och den ansvariga ministern tydligt och transparent redovisar för svenska folket och Sveriges folkvalda huruvida regeringen står bakom att ett statligt bolag bedriver politisk kampanj. Står regeringen bakom Systembolagets budskap eller anser regeringen att det är riksdagen som fattar politiska beslut, inte statens bolag som exempelvis Systembolaget? Hur mycket kostar denna kampanj skattebetalarna, inklusive konsulter, annonser, reklam och personalåtgång? Den totala kostnaden är viktig att redovisa. Systembolaget är regeringens ansvar att följa och kontrollera. Kommer regeringen att tillåta att bolaget fortsätter att bedriva politisk kampanj och ta ställning i politiska frågor?
Att tillåta gårdsförsäljning av vingårdars och lokala bryggeriers produkter är ett enkelt sätt att gå från ord till handling för att satsa på en livskraftig landsbygd. Efterfrågan på lokalt och småskaligt är ökande. Det finns redan mer än 160 vingårdar och 250 bryggerier i Sverige.
Sverige är det enda landet i EU som inte tillåter gårdsförsäljning. Det är dags att ändra på det, konstaterar inte minst svenskar som turistar i Europa där denna upplevelseindustri är växande. I Sverige skulle det också främja svensk mat-, livsmedels- och dryckeskultur och en sundare inställning till alkohol samt främja företagande utanför storstäder.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
På vilket sätt kommer ministern och regeringen att se till att svensk alkoholpolitik styrs från riksdagen och via regleringsbrev och inte via reklamkampanjer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:55 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05399/FS | ||
Socialdepartementet Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:55 av Cecilia Widegren (M) Statliga bolag och reklamkampanjer
Cecilia Widegren har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen kommer att se till att svensk alkoholpolitik styrs från riksdagen och via regleringsbrev och inte via reklamkampanjer.
I mars 2011 beslutade riksdagen att det övergripande målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska vara ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Det övergripande målet ligger fast. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att stödja genomförandet av regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, som löper under perioden 2016–2020.
Skyddet för folkhälsan är den svenska alkoholpolitikens främsta syfte. Alkoholpolitiken vilar på kunskapen om att de mest effektiva alkoholpolitiska verktygen innebär att begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa sammanhang och situationer. Det handlar om åldersgränser, försäljningstider, prissättning och punktskatter, restriktiv reglering av marknadsföring, promillegränser i trafiken och insatser för att skydda barn och unga från alkoholens skadeverkningar. En bärande del i alkoholpolitiken är att det inte ska finnas några ekonomiska intressen i detaljhandelsled som kan bidra till ökad försäljning och därmed ökad alkoholkonsumtion. Det är denna princip som det svenska detaljhandelsmonopolet vilar på.
Tillgänglighetsbegränsande insatser, som i stor utsträckning regleras genom lagstiftning, utgör således basen i den svenska alkoholpolitiken. Informationsinsatser kan också ha sitt värde för att skapa förståelse för de grunder som politiken vilar på, liksom för att ge förutsättningar för kunskapsbaserade levnadsval för den enskilde individen.
En del av Systembolagets uppdrag är att informera allmänheten om de risker som är förenade med konsumtion av alkohol. Informations-uppdraget utför bolaget på flera olika sätt, bland annat genom informationskampanjer och engagemang i alkoholforskningen.
Statens krav på Systembolaget preciseras bland annat i alkohollagen och bolagsordningen. Regeringen styr Systembolaget genom avtalet mellan Systembolaget och staten, ägaranvisningen samt genom statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande. Som för andra statligt ägda bolag ansvarar Systembolagets styrelse för organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.
Systembolaget har, i ägaranvisningen, uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppföljning av Systembolagets uppdrag är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning av bolaget. Denna uppföljning sker bland annat i ägardialogen mellan staten som ägare och bolagets styrelseordförande och ledning.
Slutligen vill jag poängtera att skyddet för folkhälsan är detaljhandelsmonopolets huvudsakliga motivering. Skyddet för folkhälsa är också motivet bakom den svenska alkoholregleringen och ska även fortsättningsvis vara ledstjärnan i utvecklingen av den svenska alkoholpolitiken.
Stockholm den 18 oktober 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.