Vinsttak inom välfärden
Skriftlig fråga 2017/18:718 av Sofia Fölster (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-02
- Överlämnad
- 2018-02-05
- Anmäld
- 2018-02-06
- Svarsdatum
- 2018-02-14
- Sista svarsdatum
- 2018-02-14
- Besvarad
- 2018-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Under alliansregeringen ökade andelen kvinnliga företagare med 10 procent, vart tredje nytt företag i vårt land startas i dag av en kvinna och 25 procent av alla svenska företag drivs av en kvinna. Kvinnors företagande bidrar till bättre tillväxt och mindre utanförskap, inte minst bland utrikesfödda.
Därför är det problematiskt att den så kallade feministiska regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet, lägger fram ett vinsttaksförslag inom skolan och vårdsektorn som begränsar företagande och entreprenörskap. Välfärdssektorn är en av de få branscher som har fler kvinnliga än manliga företagare. Det föreslagna vinsttaket skulle slå undan benen på tusentals kvinnliga entreprenörer.
Det är brister i kvalitet som ska motverkas, inte entreprenörskap och valfrihet. Om regeringens vinsttak realiseras kommer många välfungerande aktörer inom skola och omsorg att tvingas lägga ned sin verksamhet. Regeringen kallar sig feministisk men slår sedan ett slag rakt mot kvinnliga företagare. Det går inte ihop.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilka positiva konsekvenser menar statsrådet att regeringens förslag om vinsttak får för kvinnliga företagare?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:718 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2017/18:718 av Sofia Fölster (M)
Vinsttak inom välfärden
Sofia Fölster har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsministern om vilka positiva konsekvenser regeringens förslag om vad Sofia Fölster kallar ett vinsttak får för kvinnliga företagare. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen har för avsikt att säkerställa att offentlig finansiering används till just den verksamhet den är avsedd för och på ett sådant sätt att den kommer barn, elever och brukare till godo. En förutsättning för en reell jämställdhet mellan kvinnor och män är att den offentligt finansierade välfärden fungerar väl. Regeringens förslag om att införa ett tillstånd att ta emot offentliga medel innebär att en större andel av de skattemedel som avsätts för välfärden kommer att användas till den avsedda verksamheten. Förslaget väntas därmed gynna kvinnor som konsumenter av välfärdstjänster. Kvinnor använder välfärdstjänster mer än män och kvinnor utgör en större andel av de sysselsatta i välfärden.
Att en större andel av den offentliga finansieringen går till den verksamhet som den är avsedd för är positivt även för medarbetarna i välfärdsföretagen. Av de aktörer som förslaget omfattar utgör kvinnor tre fjärdedelar av de anställda. Av de senaste årens rapporter om personaltäthet och löner inom skola och omsorg framgår att privata utförare och fristående skolor generellt har både lägre personaltäthet och erbjuder lägre löner än den offentligt drivna verksamheten. Genom att återinvestera huvuddelen av eventuellt överskott från offentliga medel i verksamheten skapas förutsättningar för att utveckla verksamhetens kvalitet och förbättra villkoren för de som arbetar inom välfärden. Överskottet kan användas till att höja personaltätheten, att öka kontinuiteten samt att förbättra löner och andra villkor för medarbetarna istället för att försvinna till annat, t.ex. utdelning till ägare.
Regeringens förslag kommer främst att påverka välfärdsföretagens ägare. Vi vet att kvinnor i jämförelsevis stor utsträckning driver företag i välfärdsbranscher men det finns inte några studier av hur vinsterna från offentligt finansierade välfärdsverksamheter fördelas mellan kvinnor och män. Kvinnor tenderar emellertid att driva företag av mindre storlek än vad män gör. Många av ägarna av de stora bolagen inom välfärden är män. Eftersom ägarna av de privata välfärdsföretagen bl.a. utgörs av riskkapitalbolag och fonder, som i vissa fall är baserade utomlands, finns dock ingen fullständig insyn i hur vinsterna och ägandet i slutändan fördelas mellan kvinnor och män.
Regeringen har varit tydlig med att enskilda aktörer fortsatt ska vara en del av välfärden. Genom att säkerställa en god finansiering och minska förekomsten av kortsiktiga vinstintressen inom privat utförd välfärd bedömer regeringen att risken för framtida nedläggningar av verksamheter minskar. I förlängningen kan därmed förutsebarheten i sektorn öka, något som gynnar ägare, medarbetare och brukare, oavsett om de är kvinnor eller män.
Stockholm den 14 februari 2018
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.