Resultaten av Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd
Skriftlig fråga 2017/18:763 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-09
- Överlämnad
- 2018-02-12
- Anmäld
- 2018-02-13
- Sista svarsdatum
- 2018-02-21
- Svarsdatum
- 2018-02-22
- Besvarad
- 2018-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I en debattartikel den 2 januari 2018 uppmärksammar utrikesminister Margot Wallström att Sverige är halvvägs genom det tvååriga medlemskapet i FN:s säkerhetsråd och beskriver ett antal frågor där svenska positionen gjort avtryck i säkerhetsrådets arbete.
Artikeln hävdar bland annat följande: Genom vårt arbete i säkerhetsrådet har vi värnat Sveriges säkerhet.
Detta har enligt artikeln åstadkommits på följande sätt: En fungerande internationell ordning med FN-stadgan som nav är centralt för vår frihet och vårt självbestämmande. Som medlem i säkerhetsrådet har vi en unik möjlighet att försvara folkrätten och verka för att överträdelser får konsekvenser. På så sätt värnar vi också vårt närområde och fundamentet för EU.
Detta saknar trots allt viss konkretion. Flertalet av frågorna som säkerhetsrådet arbetar med rör andra delar än Sverige och närområdet, trots ett brett säkerhetsbegrepp och trots att ökad globalisering gör att världen är närmare och interdependensen ökar. Möjligen kan det också diskuteras exakt hur det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet värnat fundamentet för EU och framför allt hur detta har yttrat sig realpolitiskt.
Regeringen har höga förväntningar på den svenska platsen i säkerhetsrådet. Bland utmaningarna 2018 nämns: Koreahalvön, Mellanösternregionen, klimatförändringarnas alltmer märkbara effekter. Artikeln förklarar att Sverige tar sig an dessa utmaningar med beslutsamhet och med siktet inställt på resultat.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka konkreta resultat har Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd haft för Sveriges säkerhet, vårt närområde och fundamentet för EU?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:763 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till
riksdagen
Svar på fråga 2017/18:763 av Sofia Arkelsten (M)
Resultaten av Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd
Sofia Arkelsten har frågat mig om vilka konkreta resultat Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd har haft för Sveriges säkerhet, vårt närområde och fundament för EU.
Låt mig börja med att slå fast att ett starkt och engagerat Förenta nationerna (FN) utgör navet i en regelbaserad världsordning. FN:s stadga anger centrala principer om att främja fred, samarbete, sociala och ekonomiska framsteg samt värna de mänskliga rättigheterna. Och FN-stadgan fastslår principen om samtliga medlemsstaters suveräna likställdhet och anger att staters territoriella integritet och politiska oberoende måste respekteras. Genom medlemskapet i FN har organisationens 193 medlemsstater åtagit sig att respektera dessa principer som utgör fundament för den regelbaserade världsordningen. Som medlem stödjer vi detta på olika sätt, där vår plats i FN:s säkerhetsråd är ett.
I EU:s globala strategi, som presenterades år 2016, tydliggörs kopplingen till FN. Genom den globala strategin fastslås att ”EU kommer att främja en regelbaserad världsordning med multilateralism som huvudprincip och Förenta nationerna som själva kärnan”. När Sverige värnar FN-stadgan och dess principer i säkerhetsrådet slår vi samtidigt vakt om Fördraget om Europeiska unionen, Helsingforsslutakten och Parisstadgan och vi bidrar till genomförandet av EU:s globala strategi, dvs. vi värnar de principer och åtaganden som är fundamentala för den europeiska säkerhetsordningen och Sveriges säkerhet.
Det är själva grunden och skulle kunna vara svar nog på frågan. En säkrare värld gör Sverige säkrare.
Men låt mig också ge några konkreta exempel:
Genom Sveriges ansträngningar har säkerhetsrådet kunnat sända enade budskap om vikten av humanitärt tillträde i Syrien, fördömt våldet mot rohingyer i Myanmar samt bidragit till ett fredligt maktöverförande i Gambia. Detta är tre landvinningar för principer som är centrala för Sverige. Alla situationer av oro får konsekvenser även för svensk och europeisk säkerhet. Det är omöjligt att isolera sådana stora händelser i vår omvärld från att också påverka oss.
Sverige står upp för Ukrainas territoriella integritet och suveränitet i säkerhetsrådet, och vi arbetar för att frågan hålls kvar på rådets dagordning. Att fördöma Rysslands aggression mot Ukraina handlar också om att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen som är helt central för Sveriges och vårt närområdes säkerhet.
Sveriges säkerhet påverkas av situationen i EU:s närområde – från Sahel-regionen i Västafrika till Afghanistan. Genom att Sverige bidrar till att säkerhetsrådet konstruktivt kan verka för fred och säkerhet bidrar Sverige till förbättrade förutsättningar även för oss. Ett instabilt europeiskt grannskap riskerar dels att skapa påtvingade flyktingsituationer och dels att utgöra en grogrund för terrorism.
Också frågor relaterade till terrorismbekämpning utgör en stor del av säkerhetsrådets dagordning. Säkerhetsrådets fördömande av terroristattacken i Stockholm i april förra året är ett exempel på detta. Sverige bidrar till att säkerhetsrådet bättre kan möta vår tids nya risker och hot, som terrorism och våldsam extremism, trafficking och kopplingen mellan klimat och säkerhet.
Sverige använder platsen i säkerhetsrådet för att stärka samarbetet mellan FN och EU i enlighet med stadgans kapitel VIII. och kan genom vår plats i rådet främja EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I maj 2017 stod Sverige värd för ett möte för de europeiska säkerhetsrådsmedlemmarna (Frankrike, Storbritannien, Italien) där även den europeiska utrikestjänsten (EEAS) deltog – ett konkret sätt att öka kontaktytorna mellan EU och FN. Ett annat exempel är kemvapenattacken i Syrien i april 2017, där Sveriges agerande i säkerhetsrådet tog avstamp i ett uttalande från EU:s höga representant för utrikes frågor Federica Mogherini.
Sveriges medlemskap i säkerhetsrådet är något som kommer fram i de regelbundna dialoger som förs i nordisk och nordisk-baltisk krets. Detta samarbete stärker det nordisk-baltiska samarbetet, vilket gynnar säkerheten i vårt närområde.
Ovan är bara några exempel på hur Sverige verkar både för vår egen och för andras säkerhet i säkerhetsrådet.
Det är upp till säkerhetsrådets medlemmar att säkerställa att rådet kan fullfölja sin uppgift enligt FN:s stadga – att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Sverige kommer att fortsätta ta sin del av ansvaret. Det gagnar såväl Sverige som Europa att vår omvärld präglas av fred och säkerhet, det är en förutsättning för en gemensam säkerhet som gynnar även oss.
Stockholm den 22 februari 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.