Uppdaterad nationell cancerstrategi
Skriftlig fråga 2017/18:789 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-15
- Överlämnad
- 2018-02-16
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och står för drygt 30 procent av all cancersjukdom hos män. År 2012 diagnostiserades nästan 9 000 fall, och i Sverige lever i dag mer än 88 000 män som har eller har haft prostatacancer. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Medianåldern vid diagnosen har sjunkit och är för närvarande 70 år.
För att kunna ge en översiktlig bild av situationen gällande väntetider, möjlighet att få kontaktsjuksköterska samt utredning och behandling har NCPR och Cancerfonden tagit fram en gemensam jämförelse mellan olika landstings och regioners förmåga att leva upp till satta mål och undersökt regionala skillnader.
Resultaten visar bland annat att prostatacancer i dag är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män i Sverige. Trots detta faktum är metoderna för tidig upptäckt bristfälliga. Inget landsting och ingen region klarar av att leva upp till målen gällande väntetider. Väntetiden från provtagning till svar på om man har drabbats av prostatacancer är lång och måluppfyllelsen låg.
Alliansregeringens nationella cancerstrategi från 2009 var den första i sitt slag i Sverige – en utarbetad strategi som i dag bland annat ligger till grund för nuvarande sex regionala cancercentrum. Syftet var dels att skapa förutsättningar för en högre kvalitet och likvärdighet i genomförda behandlingar, dels att stärka förutsättningarna för cancerforskningen. Denna strategi behöver nu utvecklas, uppdateras och konkretiseras ytterligare.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Är ministern beredd att under denna mandatperiod ta fram en ny, uppdaterad nationell cancerstrategi, bland annat i syfte att korta väntetiderna inom prostatacancervården?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:789 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2017/18:789 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Uppdaterad nationell cancerstrategi
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig om jag är beredd att under denna mandatperiod ta fram en ny, uppdaterad nationell cancerstrategi, bland annat i syfte att korta väntetiderna inom prostatacancervården.
Att förbättra cancervården och göra den mer jämlik är en prioriterad fråga för mig och regeringen. Den nationella cancerstrategin från 2009 är utgångspunkten för regeringens arbete med att utveckla cancervården i Sverige. En central del av den nationella cancerstrategin är etableringen av sex regionala cancercentrum (RCC). Syftet med RCC är bl.a. att nå en ökad vårdkvalitet och förbättrade vårdresultat samt ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. RCC utgör en strategiskt viktig struktur för att höja kvaliteten inom cancervården och för att skapa en mer jämlik cancervård. Regeringen har tilldelat RCC 48 miljoner kronor för 2018.
Mellan 2015 och 2018 beräknar regeringen att avsätta sammanlagt 2 miljarder kronor för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Exempelvis har ett standardiserat vårdförlopp tagits fram för prostatacancer. Inrapporterade väntetider för 2016 visar att patienter med prostatacancer som utretts enligt standardiserade vårdförlopp får behandling snabbare än tidigare. Satsningen bygger på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin.
Regeringen genomför stora reformer i hälso- och sjukvården. Ett exempel på detta är arbetet med att införa en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården. Regeringen beslutade propositionen om högspecialiserad vård i november och riksdagen väntas ta ställning till den i mars. Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet i den nya strukturen. Myndigheten kommer att utse sakkunniggrupper, med uppgift att gå igenom samtliga sjukdomsgrupper och därefter lämna förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra högspecialiserad vård. En ny nämnd, Nämnden för nationell högspecialiserad vård, beslutar därefter om tillstånd att bedriva vården. Detta arbete syftar även till att utveckla cancervården i Sverige.
Prognoser visar att det i framtiden kommer att insjukna betydligt fler personer i cancer jämfört med i dag. Detta kräver en långsiktig inriktning på sjukvårdens och regeringens insatser på området. Regeringen genomförde under våren och sommaren 2017 ett rådslag om framtidens cancervård. Syftet med rådslaget var att föra dialog med organisationer, professioner, forskare, patientföreträdare m.fl. om hur vården och samhället bättre kan förberedas på en framtid med ett ökat antal cancerfall. Rådslaget bestod av tre rundabordssamtal och ett antal mindre möten, men det fanns också en möjlighet för enskilda och organisationer att bidra till arbetet genom skriftliga inlagor till Socialdepartementet. Slutsatserna från rådslaget är ett viktigt underlag för arbetet med att skapa en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården. Detta kommer regeringen att återkomma till under 2018. Som en första del har regeringen presenterat en avsiktsförklaring för framtidens cancervård i Sverige. Genom detta arbete vidareutvecklas också den nationella cancerstrategin.
Stockholm den 7 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.