Förföljelsen av etniska minoriteter i Burma
Skriftlig fråga 2017/18:82 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-10
- Överlämnad
- 2017-10-11
- Anmäld
- 2017-10-12
- Svarsdatum
- 2017-10-18
- Sista svarsdatum
- 2017-10-18
- Besvarad
- 2017-10-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Vi har alla kunnat läsa om de fruktansvärda övergrepp som den burmesiska regimen har utsatt den muslimska minoriteten rohingya för. Runt en halv miljon rohingya har nu tagit sig över gränsen till Bangladesh för att undgå folkmord, och några har drunknat på vägen.
Det råder inget tvivel om att situationen i landet är mycket allvarlig, men detta är på intet sätt något nytt. Förföljelsen av rohingya, men även av en lång rad andra minoriteter, har sedan länge varit påtaglig och militärens makt i Burma har även sedan militärjuntan lämnat ifrån sig makten varit enorm.
Om man bortser från det självklara, det vill säga att detta bryter mot de mänskliga rättigheterna och är fullkomligt oacceptabelt, riskerar det att även drabba oss, men inte minst människor i Burmas närområde. När splittringen ökar riskerar fler konflikter att blossa upp och inte minst förtrycket av rohingya riskerar att göra människor mer radikala med ökad terrorism som följd.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att förhindra fortsatt förtryck från den burmesiska regeringen och i så fall vilka?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:82 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:82 av Markus Wiechel (SD) Förföljelsen av etniska minoriteter i Burma
Markus Wiechel har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att förhindra fortsatt förtryck från den burmesiska regeringen och i så fall vilka åtgärder.
Relationerna mellan centralmakten i Myanmar och landets många etniska grupper har under lång tid präglats av konflikt. Jag delar Markus Wiechels bedömning av den allvarliga situationen för rohingyer i delstaten Rakhine.
Över en halv miljon rohingyer har på mindre än två månader flytt till Bangladesh i vad som beskrivs som världens nu snabbast växande flyktingkris. Situationen för de som är kvar i Myanmar bedöms vara ännu svårare än tidigare och indikationer finns nu på svält. Vittnesuppgifter och satellitbilder beskriver brända byar, grova övergrepp, sexuellt och könsbaserat våld och stor utsatthet hos barn och unga. Stora områden i norra Rakhine är fortsatt stängda för omvärlden. FN:s MR-kommissarie har uttryckt att övergreppen som sker i Rakhine kan utgöra ett fall av etnisk rensning.
Sverige har under lång tid uppmärksammat den utsatta situationen för rohingyerna. Våra budskap till Myanmars regering är mycket tydliga. Militärens våldsanvändning måste omedelbart upphöra och hela befolkningen skyddas från övergrepp. Samtliga humanitära aktörer, inklusive FN och internationella organisationer, måste omgående ges fullt och säkert tillträde. Insyn, trovärdiga utredningar och tillträde för media och oberoende observatörer krävs. Straffrihet för kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna kan inte accepteras. Frivilligt, säkert och värdigt återvändande till ursprungsorter måste säkerställas av Myanmars regering.
Jag kan försäkra Markus Wiechel att regeringen arbetar genom alla kanaler för att dessa budskap ska omsättas i praktisk handling. I vår dialog med andra länder, inte minst i regionen, framhåller vi vikten av att de utövar sitt inflytande.
Som medlem i FN:s säkerhetsråd har Sverige vid flera tillfällen tagit initiativ till diskussioner om situationen i Rakhine. Nyligen hölls det första öppna mötet sedan 2009 i säkerhetsrådet om Myanmar på initiativ av bland annat Sverige.
På EU:s initiativ har FN:s råd för mänskliga rättigheter nyligen förlängt mandatet för det rapportörsuppdrag som tillsatts för att utreda kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna i Myanmar och som inte fått tillträde till Rakhine men nu är på plats i Bangladesh för att ta upp vittnesmål från människor som flytt.
Inom EU pågår diskussioner om hur hela bredden i EU:s relationer med Myanmar kan användas för att påverka både militären och regeringen i Myanmar.
Regeringen har mer än fördubblat det humanitära stödet för Rakhine-krisen i Myanmar och Bangladesh. Sverige är en stor humanitär givare och vi arbetar för att säkerställa ett samordnat och effektivt humanitärt stöd i krisen. Den 23 oktober hålls en givarkonferens i Geneve för flyktingsituationen i Bangladesh där statssekreterare Ulrika Modéer närvarar och Sveriges stöd till krisen annonseras.
För en långsiktig och hållbar lösning av krisen krävs att Myanmars regering tar itu med grundorsakerna till motsättningar och diskriminering i Rakhine, men också i andra delar av Myanmar. Rekommendationer som tagits fram av Kofi Annans rådgivande kommission för Rakhine måste genomföras snarast.
Stockholm den 18 oktober 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.