Ökade bränslekostnader för jordbruket
Skriftlig fråga 2017/18:827 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-21
- Överlämnad
- 2018-02-22
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-02
- Besvarad
- 2018-03-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Trots att Stefan Löfven inför valet 2014 lovade att inte höja bensinskatten räknas sedan januari 2016 skatten på bensin och diesel efter regeringens beslut upp med 2 procentenheter plus konsumentprisindex (KPI) varje år. Eftersom det rör sig om en procentuell uppräkning kommer ränta-på-ränta-effekten att ge exponentiellt stigande skattekostnader. Det innebär att Sverige, om utvecklingen fortsätter, inom några år kommer att ha världens högsta bränsleskatter.
Enligt en ny rapport från Konjunkturinstitutet är jordbruket den sektor som påverkas mest negativt av höjda bränsleskatter. Hård konkurrens från utlandet gör det svårt att vältra över kostnadsökningar på slutkonsumenten, som då i stället köper importerade produkter. Vad det innebär för det redan i dag hårt ansatta svenska jordbrukets konkurrenskraft är inte svårt att räkna ut.
I en intervju i Sydsvenskan den 27 maj 2015 menade finansminister Magdalena Andersson (S) att det var Miljöpartiet som drev igenom frågan trots att Socialdemokraterna inte ville det. Det är ingen hemlighet att vi inte gick till val på att höja bensinskatten. Men nu sitter vi i en regering med Miljöpartiet. Oavsett om det är en koalitionsregering eller inte är regeringen kollektivt ansvarig för hela den gemensamma politiken, vilket i grunden gör det ointressant vem som drev frågan. Det är regeringens politik.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det svenska jordbruket inte ska riskera att tappa alltför mycket i konkurrens på grund av höjda skatter på bensin och diesel?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:827 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Svar på fråga 2017/18:827 av Maria Malmer Stenergard (M) Ökade bränslekostnader för jordbruket
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att det svenska jordbruket inte ska riskera att tappa alltför mycket i konkurrens på grund av höjda skatter på bensin och diesel.
Jag delar Maria Malmer Stenergards engagemang för konkurrenskraftsfrågor inom det svenska jordbruket. Det är därför regeringen tillsammans med riksdagen antagit en livsmedelsstrategi vars främsta syfte är att skapa en konkurrenskraftig och lönsam livsmedelskedja. Nyckeln är hållbar produktivitet i hela livsmedelskedjan så att svensk matproduktion ökar, både av konventionell och ekologisk mat, och bidrar till sysselsättning och tillväxt. Det ska vara mat som konsumenterna efterfrågar, både i Sverige och på exportmarknaderna. Hela värdekedjan är inkluderad i strategin, från primärproduktion till konsument. Regeringen har satsat en miljard kronor på genomförandet av livsmedelsstrategin och ca 40 åtgärder är påbörjade och under genomförande.
Regeringen är väl medveten om att konkurrensen är hård inom det svenska jord- och skogsbruket. För att stärka konkurrenskraften förstärktes därför även dieselskattereduktionen från 0,90 kronor per liter till, 1,70 kronor per liter den 1 januari 2016 till 31 december 2018. Denna höjning innebär att regeringen investerar ungefär 300 miljoner kronor per år i jord- och skogsbruket.
Färsk statistik från Livsmedelsföretagen visar att svensk livsmedelsexport växt med 8,4 procent under 2017, vilket var den högsta tillväxten på ett drygt decennium. Exporten är en indikator på att konkurrenskraften i livsmedelskedjan ökat. Därtill visar LRF konsults lantbrukarbarometer från 2017 att mer än hälften av Sveriges lantbrukare upplever att lönsamheten är mycket god eller ganska god. För första gången på tio år visar barometern ett positivt index.
Jag tror på det svenska jordbruket och den svenska maten. Svensk livsmedelsproduktion har förutsättningar att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i hela landet och till regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020. De gröna näringarna och livsmedelsindustrin är viktiga för hållbar utveckling och tillväxt i hela landet.
Stockholm den 1 mars 2018
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.