Turkiets agerande i Afrin

Skriftlig fråga 2017/18:882 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-28
Överlämnad
2018-02-28
Anmäld
2018-03-01
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Det har inte gått lång tid sedan FN:s säkerhetsråd röstade igenom en vapenvila i hela Syrien där samtliga parter, med undantag för terrororganisationerna Islamiska staten och al-Qaida-anknutna HTS, förväntas vara inkluderade. Trots det tydliga budskapet från säkerhetsrådet anser dock Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att Turkiets pågående invasion av norra Syrien inte påverkas av beslutet, varför de turkiska trupperna med allierade islamistmiliser kan fortsätta sina angrepp i Afrin. Det är naturligtvis oroväckande att den allt mer imperialistiskt sinnade president Erdogan inte avser att följa säkerhetsrådets beslut. Vad som sedan tidigare är känt är att Turkiet samarbetar med hårdföra islamistgrupperingar under sin offensiv, och att dessa redan orsakat en enorm skada för civila i Afrin. Något som kanske är ännu värre att uppgifter pekar på att delar av de trupper som Turkiet använt sig av är före detta IS-krigare, samt att den turkiska armén använt sig av kemvapen i sin kamp mot den västallierade och kurddominerade alliansen SDF i Afrin.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser den svenska regeringen att agera för att undersöka om Turkiet använt sig av kemvapen under invasionen av norra Syrien, och vad avser utrikesministern att göra för att Turkiet ska följa säkerhetsrådets beslut om vapenvila?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:882 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:882 av Markus Wiechel (SD)
Turkiets agerande i Afrin

Markus Wiechel har frågat mig om den svenska regeringen avser att agera för att undersöka om Turkiet använt sig av kemvapen under invasionen av norra Syrien, och vad jag avser att göra för att Turkiet ska följa säkerhetsrådets beslut om vapenvila.

Situationen i Syrien är djupt oroande. Det gäller inte minst utvecklingen i landets norra delar, inklusive i Afrinprovinsen där en stor del av invånarna är kurder. Turkiets agerande bidrar till eskalering av konflikten i Syrien, att en redan fruktansvärd humanitär situation förvärras, samt att förutsättningarna för en politisk lösning försämras.

Jag har återkommande med turkiska företrädare framfört vår oro och kritik samt lyft vikten av en trovärdig och inkluderande fredsprocess i Turkiet. Situationen för kurderna är en faktor som påverkar hela regionen och en återupptagen fredsprocess i Turkiet skulle få positiva konsekvenser även över gränsen mot Syrien och för regionen i stort.

FN:s säkerhetsråd kräver i resolution 2401 (2018) ett eldupphör om 30 dagar i hela Syrien för att möjliggöra för humanitär assistans till civilbefolkningen och för medicinska evakueringar. Eldupphöret gäller i hela Syrien, inklusive Afrin. Turkiet måste därför efterleva resolutionens krav. Sverige har framfört detta i FN:s säkerhetsråd och bilateralt direkt till Turkiet.

Regeringen kommer att fortsätta verka för att eldupphöret som beslutats om också efterlevs. Som exempel kommer det på Sveriges och Kuwaits begäran hållas ett extrainsatt möte i säkerhetsrådet nästa vecka där återrapportering ska ges om resolutionens genomförande.

Sverige tar uppgifterna om användning av kemiska vapen på stort allvar. Dessa måste hanteras och följas upp inom ramen för arbetet i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW).

Det internationella samfundet måste samtidigt fortsätta sträva efter och skapa förutsättningar för en fredlig politisk lösning i Syrien, i linje med säkerhetsrådsresolution 2254. Sverige stödjer därför en FN-ledd politisk process och FN:s särskilda sändebud Staffan de Misturas hårda arbete.

Sverige kommer oförtrutet fortsätta att, bilateralt såväl som genom FN och EU, betona vikten av de-eskalering av våldet och full respekt för folkrätten, inklusive international humanitär rätt och skydd av civila.

Stockholm den 7 mars 2018

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.