Situationen i Kambodja

Skriftlig fråga 2017/18:89 av Margareta Cederfelt (M)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Situationen i Kambodja förvärras för varje dag. Premiärminister Hun Sen har arresterat oppositionspolitiker, stängt ned oberoende medier och fängslat människorättsförsvarare.

Genom en lång rad av lagändringar och nya regler har regimen försökt och delvis lyckats att sprida skräck inom civilsamhället. Hun Sen har nu styrt Kambodja i över 30 år. Under ett stort antal år har oppositionen angripits och människorättsförsvarare trakasserats. Det styrande Cambodian Peoples Party uppfattas nu ha tagit nya steg för att säkra en seger i valet i juli 2018.

Den främsta oppositionspolitikern Kem Sokha arresterades nyligen av polisen och anklagas för högförräderi. Oppositionella fruktar att arresteringen kan utgöra ett första steg till att olagligförklara oppositionen helt. Cambodia Daily, landets största fria engelskspråkiga nyhetstidning, tvingades nyligen att stänga, liksom flera oberoende radiostationer.

Den samarbetsstrategi som regeringen beslutade 2014 för perioden 2014–2018 byggde på målet att främja ansvarsutkrävande och demokrati. Det svenska biståndet till Kambodja uppgår till 1 miljard kronor under en fyraårsperiod fram till 2018. Stödet utgörs av olika delar där utbildning och demokratiutveckling är i fokus.

På Sidas hemsida går att läsa: Kambodja har gjort vissa framsteg i etablerandet av en demokratisk rättsstat, men en lång väg återstår. Denna skrivning kan i dag inte beskrivas som korrekt då Kambodja har tagit stora steg mot att utvecklas till en diktatur.

Utöver det svenska bilaterala Sidabiståndet finns även programmet Partnership for Accountability and Transparency in Cambodia (PAT), ett EU-program som genomförs av Sverige. Programmet syftar till att stärka kambodjanska myndigheter som arbetar med statistik, offentlig finansiell styrning, transparens och ansvarighet gentemot medborgarna, vilket sker genom nära samarbete med Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Riksrevisionen och Riksdagens utredningstjänst, enligt Sidas hemsida.

Men kritiker och människorättsaktivister i Kambodja pekar på att en del av de institutioner som Sverige ger stöd till har använts för att till exempel tysta kritiker och stärka den politiska ledningens makt. Sverige har exempelvis gett stöd till Human Rights Commission där ordföranden också är chef för Anti-Corruption Unit som ledde en process som resulterade i arrestering av flera MR-försvarare – från organisationen ADHOC enligt ett inslag i Dagens Eko i juni 2016. Skatteverket i Kambodja som Sverige har ett biståndssamarbete med har rapporterats vara direkt involverade i att dra in licenserna för landets alla oberoende radiostationer och att dagstidningen Cambodia Daily tvingats lägga ned. Skatteverket krävde medierna på skyhöga restskatter utan underlag och med kort betalningstid som ingen av dem hade en chans att kunna möta enligt Dagens Eko i september 2017.

Det är viktigt att Sverige genom bistånd och aktiv diplomati via ambassaden ger stöd till människorättsorganisationer och till oberoende medier att verka i landet samt aktivt stöd till fängslade politiska fångar. Men om de statliga organ som Sverige ger bistånd till blir del av statens ökade repression krävs tydliga åtgärder från den svenska regeringen. Regeringen har som svar på den förvärrade situationen i landet aviserat en översyn och justeringar i den gällande strategin.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

Vilka initiativ kommer statsrådet att ta för att säkerställa att svenskt bistånd inte bidrar till att stödja institutioner som deltar i övergrepp och minskat demokratiskt utrymme i Kambodja?