Situationen i Ghouta
Skriftlig fråga 2017/18:964 av Jamal El-Haj (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-06
- Överlämnad
- 2018-03-07
- Anmäld
- 2018-03-08
- Svarsdatum
- 2018-03-14
- Sista svarsdatum
- 2018-03-14
- Besvarad
- 2018-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Inbördeskriget i Syrien har nu pågått längre än andra världskriget – i över sju år. Antal dödade, skadade och flyktingar är relativt Syriens befolkningstal större än förlusterna och flyktingströmmarna i Europa efter andra världskriget. Det syriska människorättsobservatoriet uppgav i december 2017 att mellan 350 000 och 470 000 människor dödats i kriget, och av dessa är runt 100 000 civila. Enligt FN-organet UNHCR är 5 miljoner flyktingar i främst grannländerna och ytterligare 7,6 miljoner flyktingar inom landet.
Inbördeskriget i Syrien har i likhet med flera andra tidigare och fortfarande pågående inbördeskrig internationaliserats och ett krig där både världens supermakter och regionala stormakter på olika sätt deltar. Ryssland och Iran har kastat in sitt stöd bakom den våldsamma och korrupta Assadregimen medan Saudiarabien och USA har gett stöd till oppositionen. Ryssland bistår Assadregimens flyg i bombningarna av civila. Hizbullah från Libanon och trupper från Iran stöder Assad på marken.
Bland de iranska trupperna ingår mer eller mindre tvångsvärvade shiamuslimska hazarer från Afghanistan som flytt till Iran eller fötts där av flyktingar. Det är från denna grupp som många ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige kommer. Under senare tid har även Turkiet gått in i inbördeskriget genom att attackera de gränsområden där kurdiska PYG tagit kontrollen efter Daish sammanbrott.
Det är bra att Sverige agerar i säkerhetsrådet för en vapenvila i Ghouta i Syrien. Men trots säkerhetsrådets beslut, på svenskt initiativ, om en vapenvila i Ghouta fortsätter Assadregimen kriget med stöd av Ryssland och Iran. Under de senaste två veckornas strider beräknas 760 civila ha dödats, varav runt 170 barn. Det finns 400 000 nödlidande i östra Ghouta, fler än hela Malmö kommuns befolkningstal. Närmare 1 200 skadade och sjuka borde omedelbart evakueras. Syriska läkare varnar för att över tusen sjuka och skadade kan dö om de inte evakueras inom de närmaste dagarna.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad mer kan ministern och Sverige göra för att hjälpa Syriens plågade folk och för att stoppa den omänskliga krigföringen mot civila och barn?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:964 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:964 av Jamal El-Haj (S)
Situationen i Ghouta
Jamal El-Haj har frågat mig vad mer jag och Sverige kan göra för att hjälpa Syriens plågade folk och för att stoppa den omänskliga krigföringen mot civila och barn.
Jag är förfärad över utvecklingen i Syrien. Konflikten har lett till fruktansvärt lidande och förstörelse, inte minst har den drabbat kvinnor och barn. Det är oacceptabelt att civila fortsatt utsätts för riktade attacker samt att skolor och sjukhus angripits. I detta avseende har regimen, men även dess allierade Ryssland och Iran ett särskilt ansvar.
Sverige har under sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd särskilt fokuserat på att säkra humanitärt tillträde och två resolutioner om humanitärt tillträde har kunnat antas. Den 24 februari antogs resolution 2401 om 30 dagars landsomfattande eldupphör, i syfte att möjliggöra humanitärt tillträde och medicinska evakueringar. Samtidigt som vi är missnöjda över att resolutionen inte fullt ut efterlevs så måste vi också se framgångarna med att ett antal hjälpleveranser nått fram, varje människa i nöd som fått hjälp är ett steg framåt. Nu måste vi fortsätta arbetet för att alla parter ska leva upp till kraven som ställs i resolutionen. Dessutom följer vi upp resolutionens genomförande genom möten i FN:s säkerhetsråd. Senast den 12 mars träffades rådet för att diskutera resolution 2401. Sverige var då mycket tydliga om vikten av att alla verkar för att resolutionen genomförs i sin helhet och att parterna också bär ett ansvar att så sker.
Faktum kvarstår dock att det enda sättet att få slut på lidandet är att finna en fredlig politisk lösning på konflikten. Sverige har verkat för detta under flera år och stöder både politiskt och finansiellt generalsekreterarens särskilda sändebud Staffan de Misturas hårda arbete att nå en FN-ledd politisk lösning. Sverige har särskilt fokuserat på att säkerställa kvinnor och civilsamhällets deltagande i den politiska processen, eftersom hållbar fred endast kan uppnås när kvinnor och män ges lika möjligheter till inflytande.
Utöver detta har Sverige fortsatt bidra till de humanitära insatserna i Syrien och dess grannländer. Sedan 2011 har vi hittills bidragit med sammanlagt 3 miljarder kronor och i år uppgår den initiala fördelningen till 355 miljoner kronor. Utöver detta fortsätter genomförandet av regeringens femåriga regionala strategi för syrienkrisen, om 1,7 miljarder kronor. Denna strategi bidrar med långsiktigt stöd till människor i Syrien men även stöd till de samhällen i Syriens grannländer som mottagit stora grupper syriska flyktingar.
Sverige kommer fortsätta att arbeta för att minska lidandet och rädda liv i Syrien. Vi avser fortsatt vara aktiva i FN:s säkerhetsråd och EU, verka för en fredlig politisk lösning och stödja de humanitära insatserna i Syrien.
Stockholm den 14 mars 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.